Chambers metod i nytt sammanhang

Aidan Chambers har utvecklat en numera välkänd struktur i hur man kan genomföra boksamtal för att få läsaren att bli en tänkande läsare. Han menar att väl fungerande boksamtal hjälper eleverna att sätt ord på sin läsupplevelse och genom det utveckla sin kommunikativa förmåga. Det leder i sin tur till att förmågan att  kunna uttrycka sig och samtala om olika saker i livet. Strukturen har jag använt många gånger i boksamtal tillsammans med mina elever när vi har haft boksamtal om skönlitterära böcker. Metoden som Aidan Chambers har arbetat fram kallar han ”Tell me”, på svenska ”Jag undrar”.

Strukturen  för samtal ser ut så här:

Jag undrar…..

….. var det något du  gillade?

….. var det du inte gillade?

…..  var det något du inte förstår?

…. lade du märke till några mönster eller kopplingar?

Mönster och kopplingar inom skönlitteratur kan vara inom:

  • Inom texten -upprepningar, rim rytm
  • Text till text – genre, intertextualitet ( hur olika texter anspelar på andra texter)
  • Text till sig själv – erfarenheter anknytning – vad känner jag igen hos mig själv?
  • Text till omvärld – t ex vilken omvärldskunskap är det vi behöver för att förstå

Tillsammans med eleverna valde jag oftast att göra fyra spalter på tavlan där vi samlade våra tankar i stödord. Utifrån det vi sedan hade sammanställt såg vi många trådar att dra i för att få en bra diskussion om boken vi hade läst.

Metoden är väldigt användbar på andra texter också. Jag har förmånen att vara en del av teamet som håller i handledarutbildningen på Linnéuniversitet för handledare i Läslyftet. Våra träffar handlar både om ämnesdidaktik men också om teorier om handledning och praktisk användande av modeller att omsätt i handledningssituationer på hemmaplan. Den här gången har vi använt Chambers modell ur ett handledningsperspektiv utifrån muntlig text. Det visade sig vara ett bra verktyg.  Chambers modell fungerade alldeles utmärkt  även på andra texttyper än den skönlitterära.

Vi valde att applicerar frågemodellen på föreläsningar:

  • Vad tyckte du om i fråga om idéerna i föreläsningen
  • Vad tyckt du inte om
  • Finns det något du undrar över som rör idéerna i föreläsningen eller samtalet
  • Vika kopplingar ser du mellan olika idéer? Vilka kopplingar ser du till egna erfarenheter? Vilka mönster uppfattar du i vårt samtal?

Det blev intressanta diskussioner och reflektioner om de föreläsningar som alla hade lyssnat på. Deltagarna i gruppen turades om att vara samtalsledare för att samtalet skulle ledas av någon med ansvar att hålla fokus. De fyra olika infallsvinklarna att se på den text man har tagit del av, i det här fallet muntlig text,  gjorde att det gruppen hade något att luta sig emot. Det tror jag gjorde att det blev fokus på innehåll och att reflektionerna fördjupades. Det är dessutom en enkel metod att förhålla sig till då det är få punkter att komma ihåg. Inför kommande träffar på hemmaplan har alla nu fått prova på en modell som är direkt omsättningsbar till texter och filmer i läslyftets moduler men också direkt in i klassrummet tillsammans med eleverna vid andra textsamtal än skönlitterära.

Metoden kan formuleras om för att passa in i olika sammanhang och där fungera väl upptäckte vi. Hade jag jobbat tillsammans med elever hade jag direkt provat på att jobba med metoden vid läsning av faktatexter eller efter att ha sett en film. Nu kommer jag använda metoden i de sammanhang jag ingår i nu. Jag har ytterligare ett redskap att använda vid samtal om  text, muntlig som skriftlig, Det är precis det här som är poängen med metoder tänker jag. Fundera över dem, anpassa dem och sedan omsätta dem i sammanhang där de uppfyller en viktig uppgift, även om inte metoden används på det sätt som kanske var ursprungstanken!

Bygga tema av kunskapskraven

För några år sedan fick jag utmaningen att ta emot elever från flera klasser när de skulle börja årskurs 6. För att klara det var jag tvungen att se över min undervisningen.

De dokument och de tankar som jag jobbade fram då har följt med mig sedan dess för jag såg att det var ett bra sätt att hantera läroplanens alla kunskapskrav. Jag behövde organisera min undervisning så att de uppgifter jag gav eleverna skulle stödja flera kunskapskrav.  Jag har många gånger ”planerat med mig själv” då jag har undervisat i många av de ämnen eleverna i åk 5-6 har. Men jag har även samarbetat och skapat tema tillsammans med kollegor. Det sista är något jag föredrar helt klart. Kunskaperna verkar bli mycket djupare när sammanhanget blir mer begripligt och man jobbar med områden ur flera ämnes perspektiv på en gång. Förståelsen blir djupare.

Så här gjorde jag:

  1. Jag tittade över alla kunskapskrav i de ämnen som jag undervisade i.

När jag hade lyft fram dem som stödord i mitt dokument satte jag igång att se vilka beröringspunkter jag kunde hitta.

2. Jag byggde teman att arbeta med under året och jag funderade över vilka områden i svenska som också kunde ingå. Skrev, funderade och ändrade.

3. När jag hade kommit fram till  mina teman började jag göra mina pedagogiska planeringar. Jag gjorde inte dem helt klara utan när jag hade en struktur och tanke bjöd jag in eleverna på olika sätt.

PP_jag_och_min_omvärld
Exempel på pedagogisk planering – från 2012

3. Vår organisation på skolan jag jobbade på förändrades under åren och vi jobbade tillsammans med en klass i två år. Det gjorde att när vi lämnade över klassen behövde vi ha lite koll på det centrala innehållet. Vi gjorde en indelning av det centrala innehållet som varje år utvärderades. Jag tog emot eleverna i år 5 och kunde då bygga mina teman utifrån de områden som fanns med i år 5 och 6. Vi gjorde en indelning för Teknik/No  och en för SO.

år_4.png
Årskursöversikt för åk 4-6 Teknik och No

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar ska det stå på sista raden.

årskursindelning
Årskursöversikt för åk 4-6, SO

 

Det här blev stödstrukturer för mig i mitt arbete som sparade mycket tid och gav mig hjälp att hålla fokus på målet vi skulle ta oss till. Tillsammans med underlag att dokumentera elevernas kunskaper ( vi hade inget bra digitalt system) blev det ett för mig väl fungerade sätt att planera, genomföra och dokumentera undervisningen.

 

Värdeskapande lärande

Idag skriver vi, forskare och pedagoger,  en artikel på Göteborgspostens debattsida som handlar om värdeskapande lärande. Det är något som jag har skrivit en del om här på bloggen (länk till inlägg om värdeskapande) men också på bloggen Skola365.com  Vi är många som har sett att kunskap fördjupas och att engagemang ökar när man börjar ställa frågan: för vem kan vår kunskap ha värde för? Det kan vara i det lilla eller i det stor det spelar inte en avgörande roll utan just insikten om att min kunskap är viktig leder till ett fördjupat intresse för att lära ännu mer!

Bäckaslövskolans stjärnord

Skola 365

Värdeskapande lärande vad är det? Är inte allt av värde det vi gör i skolan? Det är det alldeles säkert men det som inte alltid är säkert är att eleverna ser att det vi gör har ett värde och när inte det blir uppenbart är det lätt att eleven tappar anknytningen till skolan.

Jag har precis tagit steget ut från klassrummet och börjat jobba på förvaltningsnivå efter 20 år som lärare för elever i år 4-6. Det är en omtumlande resa. Att lämna eleverna var inte lätt men att få fortsätta skapa goda förutsättningar för många elever är en spännande utmaning. I mitt nya jobb som kvalitetsutvecklare/ Bitr utbildningschef har jag bland annat ett uppdrag i ett projekt som handlar om att minska avhoppen från gymnasiet. Lessebo kommun är med i projektet som heter Plug-In.

Plugg- In är ett EFS finansierat projekt som ett flertal av regionerna i Sverige är…

View original post 882 fler ord

Nu är det dags för #pedaläslyft

I somras startade jag, Magnus Blixt, Sara Bruun, Annika Sjödahl och Lisa Eriksoon #pedaläslyft då vi läste James Nottinghams bok tillsammans. Det var väldigt givande och roligt att få dela sina tankar och diskutera med lärare från hela Sverige. Nu är det dags för ett nytt #pedaläslyft. Vi flaggad för det i facbookgruppen – Det pedagogiska läslyftet för ett litet tag sedan.

Boken vi har tänkt läsa den här gången är Inkludering i skolan av David Mitchell

Nu är det snart dags och vi vet att många sitter och väntar på att vi ska släppa  planeringen för #pedaläslyft.  Vi har diskuterat och funderat och kommit fram till att vi  står för ramen men att #pedaläslyft är allas lyft. Alltså borde det finnas en större öppenhet för vad vi ska just lyfta. Det innebär att alla kan bidra med frågeställningar eller starta en hangout.

Det är i facbookgruppen Det pedagogiska läslyftet som alla diskussionstrådar kommer att finns och vi i startar tillsammans  med en liten tråd  den 22/3 så att alla känner att startskottet har gått

Sedan läser vi inledningen, kapitel 1 och strategi 1 under kommande vecka och kör en Hangout som Jenny Edvardsson kommer att moderera. Vi välkomnar Jenny som kommer att vara gästmoderator under denna omgång. Den första Hangouten kommer att gå av stapeln söndagen den 3/4 klockan 10.00. Under veckan kommer vi att lägga någon, några frågor i Facebookgruppen där alla kan vara med efter eget tycke och bidra med kloka tankar.

Känner du att du har någon fråga du vill lyfta skickar du bara ett PM till någon av oss som administrerar gruppen den här gången  (Lisa, Magnus, Therese, Sara,  Annika eller Jenny) så lägger vi upp det som en fråga.

När vi läst den första delen kommer vi att  ge mer information om vilka delar vi valt att lyfta och när vi ska diskutera dem. Återigen, känner du att du vill bidra med tips eller något att lyfta så meddelar du oss.

Om du vill delta i någon av Hangoutsen anmäler du ditt intresse i formuläret.

Det kommer att bli 1-3 Hangouts till under våren. Datum levereras eftersom. Vi siktar på att avsluta detta #pedaläslyft i mitten på maj, vecka 20, så att det är klart innan terminen i skolan ska knytas ihop. 

Vi ser fram emot intressanta samtal under våren.

Hälsningar #pedläslyft

Ps. Vill du läsa mer om hur det gick till förra gången och reflektioner kring det hittar du det här där alla inläggen på den här bloggen i ämnet är samlade eller i facbookgruppen.

Pedagogiska samtal – vilka spår kan man se?

Under hösten har vi haft två bokcirklar igång på vår skola. Den ena boken vi läste var Greppa språket, vilket all personal jobbat med och pratat om på våra arbetslagsmöten. Den andra bokencirkeln har varit för alla som undervisar i F-6 på vår skola. Vi har alla läst Göran Svanelids bok De fem förmågorna för att sedan mötas kring frågeställningar som jag tillsammans med mina förstelärarkollegor har satt ihop. Frågorna har inneburit att titta på sin egen praktik, diskutera olika tankar från boken och dela med sig av det som sker i var och ens klassrum samt funderat över för och nackdelar med The big five som modell. Vi har haft fyra tillfällen tillsammans.

Det har varit väldigt intressanta diskussioner och samtidigt har vi fått titta in i varandras praktiker, fått ta del av lite nya tankar från boken men också kopplat på forskning som handlar om digital läsning. När vi pratade om procedur förmågan passade jag på att visa på vad Maria Rasmusson hade sett i sin avhandling. Jag kopplade även på erfarenheter från mitt klassrum utifrån tankar från avhandlingen.

Genom åren har vi haft många konferenser av olika slag där vi har jobbat med gemensamma uppgifter, pratat bedömning, kunskapskrav och språkutvecklande arbetssätt osv. En svaghet i detta arbetet är att vi allt för sällan har följt upp effekterna av arbetet vi har gjort. När vi har jobbat klart lämnar vi det vi har jobbat med och utgår från att något skett i mötet mellan varandra. Den här gången ville jag inte falla in i mönstret igen. Jag var nyfiken på om man kunde se spår i någons arbete efter de konferenser vi har haft.

När jag mötte en kollega som jobbar tillsammans med elever i förskoleklassen blev jag påmind om mina tankar kring uppföljning. Hon berättade om en stund som gruppen har tillsammans varje dag där de ibland  pratar om vad de har gjort och vad de har lärt sig. Hon berättade att numera hade de samtalen om vad de har jobbat med en kort stund varje dag, istället för då och då, och pratar då om vad de hade lärt sig eller fått träna mer på under dagen. 6-åringarna hade massor att berätta.

IMG_8561IMG_8560

För att det skulle bli synligt för alla d vs elever, lärare och föräldrar hade de nu börjat skriva ner det som sades. Allt lärande samlades i en pärm som ligger tillgänglig för alla som kommer in i klassrummet.

Jag frågade vad det var som gjorde att hon hade börjat jobba med att synliggöra lärandet mer systematiskt. Svaret på det var att när vi hade våra möten fick hon inspiration till att hjälpa eleverna att få syn på vad man har lärt sig, och hon visste att åldern inte spelar någon roll för alla kan sätta ord på sitt lärande om de får chansen.  Vilket blev väldigt tydligt. Den här stunden blev också tillfälle till samtal om att ibland får man jobba väldigt hårt för att lära sig något men ibland går det lättare. Att lära kan innebära att man repetera och ”sätter fast kunskaperna hårdare”. Just insikt om att lära är något som ofta kräver ansträngning är något som vi alla vill att eleverna ska få med sig för att klara de utmaningarna som man möter.

Jag började letade efter fler spår av våra diskussioner och träffade på mina andra kollegor som också jobbar med förskoleklass. De hade blivit inspirerade av en lärare som jobbar med de lite äldre barnen när de pratade om begrepp. Numera samlar de också begrepp i en egen begreppsbok i matematik. Boken kommer fram med jämna mellanrum och varje gång bläddrar barnen igenom den – ”ja, just det! Så hette det! Det kan jag nu!” kan det låta i rummet under tiden.

IMG_8578IMG_8580

Tänk att börja förstå att man kan vara medveten om sitt lärande och att det kan krävas en hel del ansträngning för att klara olika uppgifter. Tänk att få insikten om att jobbet leder till ett resultat.Tänk att tidigt få ta del av ord och begrepp, som kan vara svåra och ta tid att förstå men om ett frö sås i förskoleklassen är sannolikheten väldigt stor att det blommar för fullt efter några år.

Vad mycket de här eleverna kommer att få med sig när de har  insikten om vad det innebär att lära, har exempel på strategier som man kan använda och har mött pedagoger som ser att det är möjligt att jobba så här tillsammans med elever i förskoleklassen. Den handlingen säger något mer än själv orden tycker jag. Det visar på stor tilltro till elevers förmåga oavsett ålder!

Vad är skillnaden före och efter våra pedagogiska möten frågade jag. ”Den stora skillnaden är att det vi har valt att göra har vi valt att göra med en större medvetenhet om vad och varför” blev svaret. Jag tänker att genom att vi blir med medvetna om varför vi gör det vi gör, så blir det kanske färre uppgifter för barnen men uppgifterna är tydligare och mer förankrade i våra mål. När vi dessutom får en bild av varandras arbete och möts för att skapa ett gemensamt språk skapar vi samtidigt en röd tråd för eleverna. De får bättre förutsättningar att förstå skolkoden genom att de får träna så länge och mycket som det kan behövas för att knäcka koden.  Tillsammans ger vi eleverna bra förutsättningar att lyckas nå de mål som finns, som kan vara svåra att nå om man inte får träna förrän det är dags att bedöma arbetet mot kunskapskraven i år 6.

Uppföljning är viktigt. Här kan vi synliggöra att vi själva lär oss av varandra precis som vi många gånger vill att eleverna ska göra. Vi kan också synliggöra det som inte har fungerat och titta med kritiska ögon på det vi har gjort för att lära mer inför nästa tillfälle. Vi lär och utvecklar undervisningen tillsammans – det tror jag gör jobbet både roligare och lättare eftersom man inte är ensam med sina utmaningar och möjligheter!

Demokrati – nytt tema utifrån förslag från elever

Min plan var att nästa tema skulle handla om samhällsstrukturer och då media. Men jag fick tänka om! En dag innan jul när jag kom in i klassrummet var ett gäng i full gång och hade börjat formulera sina tankar utifrån ett förslag som inte gick att missförstå. På tavlan stod det med stora bokstäver:

Vi vill inte ha läxor. Vi vill gå 30-60 minuter längre i skolan de dagar det är tänkt att vi ska ha läxor.

Det visade sig att det var nog inte alla som instämde i förslaget som var på väg både till rektor och elevråd. Jag tänkte att här är det bäst att fånga tillfället i stunden och förklarade vad jag hade tänkt att vi skulle jobba vidare med. Jag ställde frågan: Är det så att ni hellre vill lära er mer om hur en idé blir ett förslag och framföra det på ett bra sätt med tydliga argument så kan vi jobba med ett demokratitema istället.

Nu är vi igång med Tema Demokrati!

Vi kommer jobba med:

Vad vi ska jobba med

Jag brukar göra en film av den pedagogiska planeringen som vi ska jobba utifrån. Så även den här gången:

I kunskapskraven står det att ”eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska processer fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elev nära sammanhang.” Genom att engagera sig i en fråga som man kan tycka olika om så kommer vi att få tillfälle att träna på många väldigt många olika kunskapskrav fast i ett sammanhang. Vi kom fram till att arbetsgången skulle vara så här:

Från idé till förslag

Vi är just nu på steg 2 där alla ska få tänka till kring vad man själv tycker med stöd av ett par olika artiklar. Arbetsgången kom vi fram till efter att ha studerat hur ett förslag blir en lag på riksdagen.se  Här finns mycket material som jag har laddat hem och som vi kommer att jobba med. Vi kommer också att jobba med retorik – hur kan man på ett bra sätt framföra sin åsikt i en debatt?

Vi har spelat ett spel från Unicef, I stormens öga, som handlar om barns rättigheter. Jag har använt det tidigare och det fungerar fantastiskt bra. I elevernas utvärderingar kunde jag läsa eleverna tyckte att de fick träna på att fatta beslut och förstå hur det kan gå till när man är i en grupp på riktigt. Dessutom insåg alla att det blir konsekvenser av beslut som fattas och att de besluten och konsekvenserna kan upplevas olika. Ett mycket bra spel som förtydligande det vi har pratat om tidigare. Det blev samtidigt en introduktion till barns rättigheter som vi också kommer att jobba vidare med.

Vi har många delar kvar i vårt tema men det är riktigt spännande att jobba tillsammans med elever som driver arbetet i klassrummet framåt. Det blir viktigt på riktigt!

 

 

Skriv- och läsundervisning går hand i hand

Skrivundervisning och läsförståelse går hand i hand – det är många gånger en stor vinst att koppla ihop dem tycker jag.

Vi jobbade intensivt med gestaltande beskrivningar för att på så sätt utveckla de berättande texterna som alla var mitt uppe i att skriva. I frågorna till egenrespons/kamratrespons på texten fanns en fråga med om gestaltande beskrivningar och insikten slog till hos många att det saknades i de egna texterna trots att vi hade pratat om det när vi satte igång med skrivandet.

Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation. I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet. De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling. Lgr 11 s.229

Gestaltande beskrivningar är något som är ganska svårt att få grepp om och att få med i de berättande texterna i mellanåren, om man inte jobbar ganska mycket med det har jag märkt. När nu texterna skulle utvecklas satte vi igång och började försöka förstå vad det är och vad som händer med texter när det finns gestaltande beskrivningar.  Vi letade exempel i boken vi läste tillsammans i  grupper och när gruppen hittade gestaltningar samlade de dem på tavlan.

IMG_7973[1]

Eleverna letade också i sina egna böcker och då konstaterade några att i faktaböckerna fanns det inga gestaltande beskrivningar. De verkade hänga ihop med de berättande texterna! Det var en intressant upptäckt. Vi hittade också en bra presentation av Johan Rasmusson som förklarade mer om gestaltningar och gruppen fick en allt bättre bild av vad det innebar att skriva gestaltande beskrivningar.

Genom att gå igenom t ex gestaltande beskrivningar innan skrivandet börjar men sedan fördjupa sig extra när man är mitt inne i skrivprocessen tycker jag gör att fler är mycket mer mottagliga för att ta till sig det vi pratar om. Utifrån våra responsfrågor blir också behovet av mer kunskap synligt vilket gör att fler är beredda och motiverade till att utveckla sin text.

Den här gången kopplade vi ihop skrivandet med läsförståelse. Vi kopplade ihop de gestaltande beskrivningarna med att göra inferenser – att läsa mellan raderna. För när jag läste gestaltande meningar högt blev det tydligt att många av de meningarna var precis de som också bar på mycket av det dolda innehållet i texten. Det som var och en skulle förstå genom att se de ledtrådar som visats i texten tidigare eller genom att göra andra kopplingar.

När man gör inferenser utnyttjar man ledtrådar i texten och kopplar sedan det till vad man redan vet om texten, gör textkoppling till annan text man läst, koppling till sig själv eller till omvärlden. Genom att göra inferenser tolkar man texten utifrån sina förkunskaper och skapar förståelse av texten genom de broar man bygger mellan sig själv och texten.  För att bli en medveten och aktiv läsare behöver man veta hur man kan göra eftersom att vara en medveten läsare ställer många krav på läsaren när läsning sker. Kunskaper om inferenser är ett av redskapen som en läsare behöver.

När jag läste högt ur vår bok gemensamma bok stannade vi upp med jämna mellanrum för att tillsammans fundera över vilka ledtrådar vi hade sett tidigare i texten som gjorde att vi kunde förstå det vi precis läste. Vi pratade om gestaltande beskrivningar i de fall det var de som bar på det outsagda. Vi pratade om ledtrådarna. Vi gjorde kopplingar mellan text och sig själv men det blev även kopplingar mellan den här texten och en annan text. Eleverna fick samtidigt inspiration till det egna skrivandet vilket sedan syntes i texterna. Det fanns betydligt fler gestaltande beskrivningar när texterna var bearbetade och klara – och det berodde nog bland annat på att de hade sett en poäng med att gestaltande beskrivningar fanns i en text.

Skrivundervisning och läsförståelse går hand i hand!

 

Terminsstart – Vi är en klass som…

En ny termin startade idag och var är väl bättre än att plocka fram det bästa från den tidigare terminen och låta det bli bilden av det framtida arbetet. Därför inledde vi terminen med att summera hur många av förra terminens lektioner var. Jag skrev på tavlan vad jag tyckte var en beskrivning av klassen sätt att jobba. Eleverna fick tycka till och ha synpunkter på om det stämde eller inte. Vi var ganska snart helt överens om att nu kan man beskriva klassens sätt att jobba genom att säga:

Vi är en klass som:

  • vet varför man är i skolan
  • vet hur man gör så att alla lektioner leder till lärande  – för alla

Men frågan är hur man kan se det? Jag frågade efter vilka kännetecken jag skulle se om jag klev in på en lektion, vilken som. Jag skulle få se arbetsro, koncentration, samarbetet m.m kom eleverna fram till.

Genom att jag skulle få se det så hade vi också bevisat påståendena som alla var överens om som sanna. Vi har nu en gemensam bild av hur vårt arbete är i klassen. En bild som alla har önskat men som vi inte alla gånger har haft. vi är en klass som

I år jobbar vi vidare med att våra gemensamma förväntningar ska bli vår vardag. Våra gemensamma förväntningar är uttalade och synliga för imorgon kommer bilden hänga i klassrummet. Jag kunde inte fixa det idag för jag fick i uppdrag att göra om bilden lite först utifrån synpunkter från eleverna. ”Du måste skriva kännetecken större – det är de som är viktiga!” Bara att göra om och göra rätt!

 

Genom kunskaper möttes elever

Det är intressant att ta del av det engagemang som sprider sig när insikten om att det man gör har fler mottagare och de egna kunskaperna kan vara viktiga för andra. Oavsett ålder. Genom kunskaper kan elever i olika åldrar mötas. Det är väl det man kan kalla värdeskapande lärande!

Så avslutade jag blogginlägget ”Genom kunskaper kan elever i alla åldrar mötas” Elever i år 5 hade skrivit berättelser som elever i år 3 fick lyssna på och sedan ge kamratrespons på. Den responsen tog vi emot och använde som ingång till en väldigt bra lektion.

Eleverna läste responsen de hade fått, två stjärnor och en önskan. Det blev ett ordentligt sorl i klassrummet. Vi samlade ihop oss och utifrån det eleverna hade fått ta del av lyfte vi fram några punkter. Vi i femman tittade närmare på responsen som lyfte fram:

  • att alla delarna fanns med – inledning, händelse och avslutning
  • svåra ord – tänka på att inte ha svåra ord till yngre barn
  • större text
  • utveckla texten

Vi har pratat mycket om att strukturen i texten och nu hade många fått respons på att det fanns en inledning, innehåll och avslutning. Det var bra tyckte eleverna. I centrala i innehållet för svenska står det:

Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

Det blev väldigt intressanta diskussioner utifrån responsen om att inte använda för svåra ord till yngre läsare. Hur hade responsen varit om det var elever i år 9 som läst texten? Förmodligen hade de tyckt att orden var för lätta ansåg någon.  En elev påtalade med all rätt att hade vi vetat att 3:orna skulle läsa texten från början hade man kanske tänkt på språket. Mycket klokt och plötsligt blev det verkligt. Text har mottagare och då behöver man anpassa språk efter syfte och texttyp. Vi kom in på sms till farmor och kompis – skulle de se olika ut? Den här diskussionen har vi haft innan men det var ett annat engagemang i den. Något var förändrat.

Större text ledde oss till att prata om att typsnitt och  textstorlek också säger något. Semiotiska tecken. De samspelar och kan lyfta fram ett budskap eller göra det mer svår tillgängligt tillexempel.

Utveckla texter är något som vi pratar mycket om. Den här gången dök vi in på mening- och ord nivå. Vi hade precis gått luciatåg så det passade bra att inspireras av det. Vi vände och vred på ord. Prövade oss fram. Passar detta? Finns det bättre ord? När vi hade vänt och vridit på ord och jobbat med meningen tillsammans kunde vi konstatera att en text med bara långa meningar inte heller skulle bli riktigt bra. En variation är bäst och eftersom många redan är väldigt bra på att skriva de två första varianterna är det bra att träna mer på att utveckla meningar för att kunna skriva så också.

Lucia

Efter att vi hade gått igenom responsen fick eleverna läsa sin text igen och då lyfta fram två bra saker och en som de sedan skulle utveckla till nästa gång. Det intressanta var att många lyfte fram ord. Till nästa gång skulle de fundera mer på vilka ord som skulle kunna passa ännu bättre.

Det elever i år tre och år fem visade oss lärare var att den undervisning de hade fått ta del av hade gett dem ett språk om text. Metaspråk om att tala om text och som alla förstod.

Det var något extra med den lektionen.  Jag har haft många liknande lektioner. Men den här gången fanns det fler röster med. Det var andra som hade haft åsikter som vi kunde använda oss av och vända och vrida på. Verklighetsförankringen blev tydlig tack vare alla de extra rösterna som fanns i klassrummet och det märktes på engagemanget. Jag tror, helt utan djupare vetenskaplig undersökning,  att det var det som var skillnaden eftersom det responsgivare från en annan klass som var annorlunda mot tidigare lektioner på samma tema. Det verkade skapade ett större värde på kunskapen!

IMG_5689

 

Språk i Norden

Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Lgr 11 s.230

Vi har jobbat med nordiska språk  i samband med att vi har jobbat med Norden i geografi. Det är väldigt roligt att jobba med det kunskapskravet tycker jag. Nu finns det så många sidor på nätet man kan ta hjälp av och få stöttning och inspiration av.  Vi började med ”språkträdet” och tittat på hur språken hänger samman.

Vi lyssnade på olika språk, jämförde ord och letade likheter och skillnader. På vår elevblogg fanns länkar till olika sidor för att lyssna flera gånger men också fakta om våra minoritetsspråk. I klassrummt jobbade eleverna med olika uppgifter som handlade om språk. Jag hittade dem bland annat på skolverkets sida. På bloggen såg det ut så här ungefär:

Minoritetsspråk

De språk som är nationella minoritetsspråk i Sverige är finska, meänkieli, samiska, jiddissch, och romani. Ibland säger man även att vi har ett sjätte minoritetsspråk och det är teckenspråk.

På språkrådets sida, som texten ovan kommer ifrån, kan man läsa mer om språken. Man kan lyssna på språken på sveriges radio. Där finns det en sida som heter Magiska skrinet. Där finns det sagor på alla de olika språken om man vill höra längre texter.

Nordiska språk
Kolla, jämför och lyssna på de nordiska språken genom att klicka på länken. När du kommer in på sidan får du klicka dig runt på de fraser som finns! Om du klickar på följande länkar får du träffa ett barn från varje land.
När du lyssnar på Sahara och David kan du leta efter likheter och skillnader mellan språken. Titta i ordlistan nedan och se om du får någon hjälp att förstå.
Bilden är hämtad från skolverket
 När vi sedan avslutade arbetet fick alla repetera de texer vi läst och lyssna igenom de olika språken igen. Allt fanns i ett uppdrag på vår blogg.

Tillsammans fick man samtidigt skapa en kunskapsbank där man fick ta del av vad kompisarna hade lärt sig. Uppdraget var:

1. Läsa igenom de häften som vi har jobbat med i skolan.

2. Repetera det du har gjort på inlägget Språk i Norden här på bloggen. Klicka på länken så kommer du direkt till inlägget.  Läs och genomför det som står i inlägget!
3. Förhör dig själv genom att svara på enkäten. Gå sedan in på den mejlen som du angett för att se om du har svarat rätt. Du kan svara hur många gånger du vill.

4. Skriv en kommentar på inlägget där du: Skriver och berätta om vilka likheter och skillnader du hittar mellan de nordiska språken. Vad är speciellt i de olika språken? Berätta också om vad du har lärt dig om språk när du har läst häftet ”Våra nordiska språk”

5. Läs igenom vad dina kompisar har skrivit – du kan lära dig mycket av det!

Det blev en samlingsplats för sammanfattningar av det vi hade jobbat med och det bästa är att den finns kvar om man vill läsa igen!

När det gäller digitala verktyg så letar jag efter verktyg som passar det jag vill att eleverna ska få lära och för att det ska underlätta för oss alla. Nu såg jag en poäng med att skapa ett självrättande formulär i google drive. Jag tog hjälp av tillägget Fluberoo. Det tog en stund att få det att funka men tillslut så! Det var ett verktyg som fungerade bra med mina elever i år 5. eftersom de tyckte att det var bra att få svar direkt på mejlen och därefter kunde träna igen om man behövde!

 

Ett område som numera är lättare att jobba med tack vare all inspiration som finns att ta del av!