Bygga tema av kunskapskraven

För några år sedan fick jag utmaningen att ta emot elever från flera klasser när de skulle börja årskurs 6. För att klara det var jag tvungen att se över min undervisningen.

De dokument och de tankar som jag jobbade fram då har följt med mig sedan dess för jag såg att det var ett bra sätt att hantera läroplanens alla kunskapskrav. Jag behövde organisera min undervisning så att de uppgifter jag gav eleverna skulle stödja flera kunskapskrav.  Jag har många gånger ”planerat med mig själv” då jag har undervisat i många av de ämnen eleverna i åk 5-6 har. Men jag har även samarbetat och skapat tema tillsammans med kollegor. Det sista är något jag föredrar helt klart. Kunskaperna verkar bli mycket djupare när sammanhanget blir mer begripligt och man jobbar med områden ur flera ämnes perspektiv på en gång. Förståelsen blir djupare.

Så här gjorde jag:

  1. Jag tittade över alla kunskapskrav i de ämnen som jag undervisade i.

När jag hade lyft fram dem som stödord i mitt dokument satte jag igång att se vilka beröringspunkter jag kunde hitta.

2. Jag byggde teman att arbeta med under året och jag funderade över vilka områden i svenska som också kunde ingå. Skrev, funderade och ändrade.

3. När jag hade kommit fram till  mina teman började jag göra mina pedagogiska planeringar. Jag gjorde inte dem helt klara utan när jag hade en struktur och tanke bjöd jag in eleverna på olika sätt.

PP_jag_och_min_omvärld
Exempel på pedagogisk planering – från 2012

3. Vår organisation på skolan jag jobbade på förändrades under åren och vi jobbade tillsammans med en klass i två år. Det gjorde att när vi lämnade över klassen behövde vi ha lite koll på det centrala innehållet. Vi gjorde en indelning av det centrala innehållet som varje år utvärderades. Jag tog emot eleverna i år 5 och kunde då bygga mina teman utifrån de områden som fanns med i år 5 och 6. Vi gjorde en indelning för Teknik/No  och en för SO.

år_4.png
Årskursöversikt för åk 4-6 Teknik och No

Ord och begrepp för att benämna och samtala om tekniska lösningar ska det stå på sista raden.

årskursindelning
Årskursöversikt för åk 4-6, SO

 

Det här blev stödstrukturer för mig i mitt arbete som sparade mycket tid och gav mig hjälp att hålla fokus på målet vi skulle ta oss till. Tillsammans med underlag att dokumentera elevernas kunskaper ( vi hade inget bra digitalt system) blev det ett för mig väl fungerade sätt att planera, genomföra och dokumentera undervisningen.

 

Det handlar om läsning

Hur gör vi för att få våra barn och ungdomar att läsa mer? I skolan jobbar vi allt mer intensivt med att få allt fler att förstå mer av de texter som läses. Vi går läslyft och vi pratar om läsförståelsestrategier. Läsningen i hemmet minskar och ska vi öka läsförståelsen behöver vi samarbeta – alla som är berörda. Skola, hem, bibliotek och alla som kan vara läsande förebilder!

Det handlar om läsning är ett program som handlar om att bokläsandet och läsförståelsen har minskat hos våra barn och ungdomar. I beskrivningen av programmet står det så här:

Bokläsandet och läsförståelsen bland unga i Sverige har minskat, trots att läsning är en avgörande faktor för hur man lyckas i samhället. Vi tar upp problemet och diskuterar hur unga kan bli bättre på att läsa. Hur kan man jobba med läsning hemma och i skolan för att öka läsförståelsen?

Jag hade den enorma förmånen att få vara en av gästerna och prata om detta viktiga ämne. Bland annat Barbro Westlund, Stefan Holm och Maria Moares delar många intressanta kunskaper.  Det är ett program som riktar sig till föräldrar och som innehåller väldigt många tips och tankar om läsning och hur man kan hjälpa sina barn till att bli läsare.

Det_handlar_om_läsning

 

Programmet Det handlar om läsning finns på urplay.se

Det är absolut ett program som man kan tipsa föräldrar om. Genom programmet kan man få råd, stöd och pepp till att läsa och prata om det lästa tillsammans med sina barn!

Från idé till ett förslag – demokratiarbete

Från idé till ett färdigt förslag. Det har vi jobbat med i år 5 under en en period. Det var en idé från eleverna som blev inspiration till hur vi skulle jobba med demokrati den här gången. När det kom ett förslag på en förändring fångade eleverna och jag förslaget och gjorde en modell utifrån hur det går till i riksdagen. Elevinflytande som berikar undervisningen!

från förslag till lag
Länk till pdf

Idén var: Vi vill inte ha läxor! Vi vill gå 30-60 minuter mer i skolan de dagar som det är tänkt att vi ska ha läxor. Arbetsgången blev då så här:

Från idé till förslag

Vi jobbade så här:

Fördjupa sina kunskaper: Alla fick i uppdrag att ta del av artiklar i ämnet. Artiklar lästes och åsikter formulerades. När vi träffades i skolan fick man höra vad klasskompisarna tyckte.

Formulera sin åsikt. Träna på konsten att tala: Vi jobbade med retorikens grunder utifrån en arbetsgång som finns i ett svenskläromedel som heter Lingva.

  • Inventio: Tänk ut vad talet ska handla om
  • Dispositio: Tänk på hur du ska disponera ditt tal. Inledning, avhandling, avslutning. Här kopplade vi det till hur vi tänker när vi skriver texter. Vi pratade om hur vi får lyssnarna att vara vakna och följa med i talet. Den röda tråden och vilka knep i form av formuleringar som man kan använda. För det första, för det andra… Hur man kan avsluta ett tal.
  • Eloluctio: Anpassa språket efter mottagare och syfte. Bland annat fundera över ordval, språkliga bilder och hur man kan presentera sitt innehåll så att det blir behagligt att lyssna på. Tretalet – ge tre exempel av något osv.
  • Memoria: Lära sig talet. Träna, skriva stödord eller lära sig det helt utantill om man ville det.
  • Actio: Tänka på hur man står, rör sig och inte gör något som tar uppmärksamhet från talet. Tala tydligt och långsamt. Långsamt är svårt kom vi fram till. Kräver övning kom vi fram till!

Debatt: De som önskade framförde sina tal och andra spelade in dem. Vi hade tänkt oss en debatt men ändrade det istället till ett tillfälle att träna sig på att hålla tal, ställa frågor utan värderingar för att förstå vad talaren menar och därmed ett tillfälle att verkligen träna på att lyssna. Det var en viktig faktor i arbetet. Lyssna och ställa klargörande frågor istället för att värdera och tycka till i den här fasen.

Beslut om förslag att framföra: Det fanns en idé från början som efter hand växte till fyra förslag. Förslagen diskuterades och formulerades i en kort mening. Därefter röstade man på vilket förslag som man ville skulle formuleras utförligare och lämnas till rektorn.Vi röstade i Kahoot. Kahoot blev som vår egen röstningstavla, lik den som används när riksdagen röstar, eftersom vi såg resultatet direkt på vår tavla.

Förslaget formuleras: När det var dags att formulera ett förslag hade röstningen visat att klassen var nöjda som det var. Det behövdes inte formuleras något förslag och därmed hade vi kommit till ett avslut i vårt arbete.

Förslaget lämnas till rektor: Den här gången blev det inget förslag.

Det som från början var en ingivelse och idé från några i klassen slutade med att alla fick fundera över sina åsikter. Fördjupa sig i olika perspektiv på frågan och utifrån det själv ta ställning. När åsikten var formulerad fick var och en också formulera för och emot argument för sin sak. Plötsligt blev det inte längre ett allmänt tyckande utan väl underbyggda åsikter som framfördes.

Vi har jobbat med väldigt många kunskapskrav i det här arbetet. Kunskapskrav från samhällskunskap och från svenskan. Jag är riktigt imponerad över det eleverna åstadkom och hur de framförde sina argument. Utifrån den här uppgiften kunde jag visa på vad det innebär att fördjupa resonemang och för många blev det tydligt att om man kan genomföra det muntligt är det inte omöjligt att tänka på samma sätt skriftligt! Genom att koppla ihop det vi gjorde muntligt med det vi så många gånger gjort skriftligt var det många som såg hur de kunde använda sig av sina starka sidor in i det som var svårare. För någon är det munliga en enorm utmaning och för andra det skriftliga, här blev likheterna synliggjorda!

Det som gav effekt har varit den fördjupade förståelsen för bland annat begrepp. Vad det innebär att följa demokratiska beslut på riktigt, vad det innebär att majoriteten bestämmer och att det finns en poäng i att bygga under sina argument med fakta och inte bara luta sig mot sitt eget tyckande. Arbetet hade hjälpt eleverna att förstå på riktigt och därför var det mycket lättare för alla att föra fördjupade resonemang.

När det vi jobbar med i klassrummet är förankrat i elevers verklighet, där svåra begrepp omsätts i ett begripligt sammanhang och det skapar värde för både sig själv och andra att skaffa sig mer kunskaper då växer förståelsen och engagemanget. Elevinflytande är inte något hotfullt utan något berikande i undervisningen eftersom fler röster kommer in och bidrar tycker jag! 

Om någon funderar på vad eleverna tyckte om läxor så var de flesta var positiva till att ha läxor eftersom man fick träna på att ta ansvar, föräldrarna fick se vad man jobbade med i skolan och för att det kan vara bra att få träna i sin egen takt på det som man tycker är svårt hemma.

Demokrati – nytt tema utifrån förslag från elever

Min plan var att nästa tema skulle handla om samhällsstrukturer och då media. Men jag fick tänka om! En dag innan jul när jag kom in i klassrummet var ett gäng i full gång och hade börjat formulera sina tankar utifrån ett förslag som inte gick att missförstå. På tavlan stod det med stora bokstäver:

Vi vill inte ha läxor. Vi vill gå 30-60 minuter längre i skolan de dagar det är tänkt att vi ska ha läxor.

Det visade sig att det var nog inte alla som instämde i förslaget som var på väg både till rektor och elevråd. Jag tänkte att här är det bäst att fånga tillfället i stunden och förklarade vad jag hade tänkt att vi skulle jobba vidare med. Jag ställde frågan: Är det så att ni hellre vill lära er mer om hur en idé blir ett förslag och framföra det på ett bra sätt med tydliga argument så kan vi jobba med ett demokratitema istället.

Nu är vi igång med Tema Demokrati!

Vi kommer jobba med:

Vad vi ska jobba med

Jag brukar göra en film av den pedagogiska planeringen som vi ska jobba utifrån. Så även den här gången:

I kunskapskraven står det att ”eleven har mycket goda kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska processer fungerar och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elev nära sammanhang.” Genom att engagera sig i en fråga som man kan tycka olika om så kommer vi att få tillfälle att träna på många väldigt många olika kunskapskrav fast i ett sammanhang. Vi kom fram till att arbetsgången skulle vara så här:

Från idé till förslag

Vi är just nu på steg 2 där alla ska få tänka till kring vad man själv tycker med stöd av ett par olika artiklar. Arbetsgången kom vi fram till efter att ha studerat hur ett förslag blir en lag på riksdagen.se  Här finns mycket material som jag har laddat hem och som vi kommer att jobba med. Vi kommer också att jobba med retorik – hur kan man på ett bra sätt framföra sin åsikt i en debatt?

Vi har spelat ett spel från Unicef, I stormens öga, som handlar om barns rättigheter. Jag har använt det tidigare och det fungerar fantastiskt bra. I elevernas utvärderingar kunde jag läsa eleverna tyckte att de fick träna på att fatta beslut och förstå hur det kan gå till när man är i en grupp på riktigt. Dessutom insåg alla att det blir konsekvenser av beslut som fattas och att de besluten och konsekvenserna kan upplevas olika. Ett mycket bra spel som förtydligande det vi har pratat om tidigare. Det blev samtidigt en introduktion till barns rättigheter som vi också kommer att jobba vidare med.

Vi har många delar kvar i vårt tema men det är riktigt spännande att jobba tillsammans med elever som driver arbetet i klassrummet framåt. Det blir viktigt på riktigt!

 

 

Att visa och vägleda elever i skriv- och läsförmåga

En rapport från skolinspektionen visar att  ”skolan måste ge eleverna bättre möjligheter att utveckla sin läsförståelse och skrivförmåga och därmed också sin förmåga att tänka, kommunicera och lära. Framför allt behövs ett mer aktivt stöd från lärarna.”

Explicit undervisning i skriv- och läsförmåga blir väldigt viktigt kommer man fram till. Det finns ett antal punkter som de ser som utvecklingsområden:

  • Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför.
  • Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras.
  • Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas.

Här på bloggen är skriv- och lässtrategier ett återkommande ämne. Jag har jobbat mycket för att utveckla min undervisning inom dessa områden eftersom jag insåg att mina elever inte skulle nå de målen som finns i Lgr 11 när den kom. Jag har upptäckt att genom samtal och gemensamt arbete kring text leder det till att alla kan utveckla sina förmågor långt förbi det som var och en först tror är möjligt.

Jag har samlat länkarna till skriv och läsinlägg på bloggen här om du vill ta del av exempel på hur jag och mina elever har jobbat för att alla ska bli textmedvetna och utveckla sina förmågor.

Det finns en modul i läs- skrivportalen som handlar om att skriva i alla ämnen från Linnéuniversitetet. Där finns många väldigt bra texter att ta del av och jobba med. I modulen har vi fått den stora äran att bidra med ett par lektioner.

I den första filmen undersöker vi vilka texttyper som finns runt om oss.

 

I den andra filmen jobbar vi tillsammans för att komma igång med ett skrivande om hållbar utveckling. Vi skriver in- texter och både elever och jag reflekterar över vinsterna med det.

 

Kamratrespons är ett bra verktyg för att skapa textmedvetenhet och utveckla sin skrivkompetens tillsammans med andra.


Att jobba med textmedvetenhet på olika sätt gör att elever får redskap till läsförståelse, ökad skrivkompetens och stöd för att utveckla sina tankar tycker jag – explicit undervisning som visar och stödjer eleven ger absolut resultat!

Elevinflytande, värdeskapande och engagemang

Ett citat som jag ofta återkommer till i vår läroplan är det här:

Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.

Lgr 11 s. 7

För att så småningom ge sitt bästa i ansvarig frihet behöver man bland annat få träna på att vara delaktig, framföra sina åsikter och bli bemött. Vara medskapare och inte bara medåkare i skolans värld.

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. Den ska utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.

Lgr 11 s. 8

Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer – det är något som jag genom åren jobbat med på olika sätt. Eleverna har varit med och planerat vårt tema genom att påverka vilka arbetsformer vi ska använda och ge förslag på hur man på bästa sätt kan visa vad man kan när vi avslutar tema. Eleverna har varit med i stora och små beslut i klassrummet men när de har fått frågan om de får vara delaktiga i undervisningen så säger de nej! Jag har nu lärt mig att sätta ord på när  demokratiska processer och även värdeskapande processer pågår i klassrummet – allt för att eleverna ska bli medvetna om vad de är med och skapar.

Vi startade en ny skrivuppgift. Vi skulle skriva en jämförande text med beskrivande delar. Texten skulle handla om religion, närmare bestämt Islam, Judendom och Kristendom. Jag frågade eleverna vilka som skulle ha ett värde av att få ta del av deras texter när de är klara. Vilka skulle kunna vara mottagare av texten? Direkt fick jag flera olika förslag. 2:orna läser om religion de skulle nog tycka att det var intressant att läsa, eller 5:orna som också läser om samma sak. De skulle kunna träna på källkritik när de läser! Eller skulle 6:orna kunna läsa dem när de ska jobba med religion. Vi kom fram till att det fanns många olika mottagare som vi skulle kunna skapa ett värde för genom våra kunskaper.

Men hur ska vi göra då undrade jag? Nu när det finns så många som skulle kunna ta del av texterna och dessutom mottagare i olika åldrar. Vi hade tidigare lärt oss om att anpassa språket till mottagare när vi jobbade med kamratrespons tillsammans med treorna. Nu kom det massor av förslag på att man kan välja vem man skriver till, vi kan jobba i grupper för att hjälpa varandra om vad man kan skriva och vilka ord man kan använda beroende på mottagare osv.

Jag fick massor av bra förslag att ta ställning till när jag ska planera kommande lektioner. När vi närmade oss slutet av den här diskussionen som innehöll massor av viktiga kunskaper och förmågor: kommunikativa förmågan, språkliga kunskaper om text visades, kreativitet och engagemang för att organisera vårt kommande skrivprojekt ställde jag frågan om vad det var som hade hänt den här stunden. Vis av tidigare erfarenheter satte vi tillsammans ord på det. Elevinflytande på riktigt. Demokratiska processer. Och planering av värdeskapande arbete. Jag tyckte det var en riktigt bra del av lektion. En sådan stund som jag skulle kalla – guldstund.

Ansvar och inflytande

Vad tyckte då eleverna? Var det bra att få vara med och ha åsikter om innehållet? Jag fick veta att det är jättebra för man känner att man får ansvar, det är roligare när man får vara med och bestämma och man blir engagerad. Dessutom är det bra för det kan vara så att läraren har tänkt på ett sätt och så kommer eleverna på fler sätt att genomföra uppgiften och då kan man välja som elev. Man kan välja att utmana sig och göra det lite svårare eller om man själv tycker att det är svårt kan man ta en väg som gör det lite lättare.  I det här fallet kan man välja vem som ska bli mottagare av en text. Det är riktigt bra!

Bäckaslövskolans stjärnord

Genom att vara väl insatt i styrdokument och mål så vet jag precis vart vi ska och jag kan vara flexibel i vilken väg vi ska ta. Det gör att de demokratiska- och värdeskapande processerna kan vara en naturlig del i vardagen och inte något extra som ska genomföras utöver allt det andra. De ingår. För mig som pedagog innebär det att släppa kontrollen över detaljplaneringen men med tanke på vad det ger i engagemang, kreativitet och lärande i klassrummet så är det inget problem. Det gör jag mer än gärna om och om igen. Guldstunder!

 

 

 

Genom kunskaper möttes elever

Det är intressant att ta del av det engagemang som sprider sig när insikten om att det man gör har fler mottagare och de egna kunskaperna kan vara viktiga för andra. Oavsett ålder. Genom kunskaper kan elever i olika åldrar mötas. Det är väl det man kan kalla värdeskapande lärande!

Så avslutade jag blogginlägget ”Genom kunskaper kan elever i alla åldrar mötas” Elever i år 5 hade skrivit berättelser som elever i år 3 fick lyssna på och sedan ge kamratrespons på. Den responsen tog vi emot och använde som ingång till en väldigt bra lektion.

Eleverna läste responsen de hade fått, två stjärnor och en önskan. Det blev ett ordentligt sorl i klassrummet. Vi samlade ihop oss och utifrån det eleverna hade fått ta del av lyfte vi fram några punkter. Vi i femman tittade närmare på responsen som lyfte fram:

  • att alla delarna fanns med – inledning, händelse och avslutning
  • svåra ord – tänka på att inte ha svåra ord till yngre barn
  • större text
  • utveckla texten

Vi har pratat mycket om att strukturen i texten och nu hade många fått respons på att det fanns en inledning, innehåll och avslutning. Det var bra tyckte eleverna. I centrala i innehållet för svenska står det:

Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnaden mellan att skriva ett personligt sms och att skriva en faktatext.

Det blev väldigt intressanta diskussioner utifrån responsen om att inte använda för svåra ord till yngre läsare. Hur hade responsen varit om det var elever i år 9 som läst texten? Förmodligen hade de tyckt att orden var för lätta ansåg någon.  En elev påtalade med all rätt att hade vi vetat att 3:orna skulle läsa texten från början hade man kanske tänkt på språket. Mycket klokt och plötsligt blev det verkligt. Text har mottagare och då behöver man anpassa språk efter syfte och texttyp. Vi kom in på sms till farmor och kompis – skulle de se olika ut? Den här diskussionen har vi haft innan men det var ett annat engagemang i den. Något var förändrat.

Större text ledde oss till att prata om att typsnitt och  textstorlek också säger något. Semiotiska tecken. De samspelar och kan lyfta fram ett budskap eller göra det mer svår tillgängligt tillexempel.

Utveckla texter är något som vi pratar mycket om. Den här gången dök vi in på mening- och ord nivå. Vi hade precis gått luciatåg så det passade bra att inspireras av det. Vi vände och vred på ord. Prövade oss fram. Passar detta? Finns det bättre ord? När vi hade vänt och vridit på ord och jobbat med meningen tillsammans kunde vi konstatera att en text med bara långa meningar inte heller skulle bli riktigt bra. En variation är bäst och eftersom många redan är väldigt bra på att skriva de två första varianterna är det bra att träna mer på att utveckla meningar för att kunna skriva så också.

Lucia

Efter att vi hade gått igenom responsen fick eleverna läsa sin text igen och då lyfta fram två bra saker och en som de sedan skulle utveckla till nästa gång. Det intressanta var att många lyfte fram ord. Till nästa gång skulle de fundera mer på vilka ord som skulle kunna passa ännu bättre.

Det elever i år tre och år fem visade oss lärare var att den undervisning de hade fått ta del av hade gett dem ett språk om text. Metaspråk om att tala om text och som alla förstod.

Det var något extra med den lektionen.  Jag har haft många liknande lektioner. Men den här gången fanns det fler röster med. Det var andra som hade haft åsikter som vi kunde använda oss av och vända och vrida på. Verklighetsförankringen blev tydlig tack vare alla de extra rösterna som fanns i klassrummet och det märktes på engagemanget. Jag tror, helt utan djupare vetenskaplig undersökning,  att det var det som var skillnaden eftersom det responsgivare från en annan klass som var annorlunda mot tidigare lektioner på samma tema. Det verkade skapade ett större värde på kunskapen!

IMG_5689

 

Språk i Norden

Eleven kan ge exempel på nationella minoritetsspråk, föra enkla resonemang om språkliga varianter inom svenskan samt ge exempel på tydligt framträdande språkliga likheter och skillnader mellan svenskan och närliggande språk. Lgr 11 s.230

Vi har jobbat med nordiska språk  i samband med att vi har jobbat med Norden i geografi. Det är väldigt roligt att jobba med det kunskapskravet tycker jag. Nu finns det så många sidor på nätet man kan ta hjälp av och få stöttning och inspiration av.  Vi började med ”språkträdet” och tittat på hur språken hänger samman.

Vi lyssnade på olika språk, jämförde ord och letade likheter och skillnader. På vår elevblogg fanns länkar till olika sidor för att lyssna flera gånger men också fakta om våra minoritetsspråk. I klassrummt jobbade eleverna med olika uppgifter som handlade om språk. Jag hittade dem bland annat på skolverkets sida. På bloggen såg det ut så här ungefär:

Minoritetsspråk

De språk som är nationella minoritetsspråk i Sverige är finska, meänkieli, samiska, jiddissch, och romani. Ibland säger man även att vi har ett sjätte minoritetsspråk och det är teckenspråk.

På språkrådets sida, som texten ovan kommer ifrån, kan man läsa mer om språken. Man kan lyssna på språken på sveriges radio. Där finns det en sida som heter Magiska skrinet. Där finns det sagor på alla de olika språken om man vill höra längre texter.

Nordiska språk
Kolla, jämför och lyssna på de nordiska språken genom att klicka på länken. När du kommer in på sidan får du klicka dig runt på de fraser som finns! Om du klickar på följande länkar får du träffa ett barn från varje land.
När du lyssnar på Sahara och David kan du leta efter likheter och skillnader mellan språken. Titta i ordlistan nedan och se om du får någon hjälp att förstå.
Bilden är hämtad från skolverket
 När vi sedan avslutade arbetet fick alla repetera de texer vi läst och lyssna igenom de olika språken igen. Allt fanns i ett uppdrag på vår blogg.

Tillsammans fick man samtidigt skapa en kunskapsbank där man fick ta del av vad kompisarna hade lärt sig. Uppdraget var:

1. Läsa igenom de häften som vi har jobbat med i skolan.

2. Repetera det du har gjort på inlägget Språk i Norden här på bloggen. Klicka på länken så kommer du direkt till inlägget.  Läs och genomför det som står i inlägget!
3. Förhör dig själv genom att svara på enkäten. Gå sedan in på den mejlen som du angett för att se om du har svarat rätt. Du kan svara hur många gånger du vill.

4. Skriv en kommentar på inlägget där du: Skriver och berätta om vilka likheter och skillnader du hittar mellan de nordiska språken. Vad är speciellt i de olika språken? Berätta också om vad du har lärt dig om språk när du har läst häftet ”Våra nordiska språk”

5. Läs igenom vad dina kompisar har skrivit – du kan lära dig mycket av det!

Det blev en samlingsplats för sammanfattningar av det vi hade jobbat med och det bästa är att den finns kvar om man vill läsa igen!

När det gäller digitala verktyg så letar jag efter verktyg som passar det jag vill att eleverna ska få lära och för att det ska underlätta för oss alla. Nu såg jag en poäng med att skapa ett självrättande formulär i google drive. Jag tog hjälp av tillägget Fluberoo. Det tog en stund att få det att funka men tillslut så! Det var ett verktyg som fungerade bra med mina elever i år 5. eftersom de tyckte att det var bra att få svar direkt på mejlen och därefter kunde träna igen om man behövde!

 

Ett område som numera är lättare att jobba med tack vare all inspiration som finns att ta del av!

Fältstudie skapade värde för många

Fältstudier i gegorafi kan vara en utmaning tycker jag eftersom jag har förmågan att  göra det stort och svårt för mig när jag ska planera det. I somras läste jag ifatt mig bland alla pedagogiska magasin som jag sparat och i ett av dem fick jag massor av inspiration. Jag skulle studera skolgården! Ibland har man tur att det dessutom passar väldigt väl in i omvärldens planer. Jag fick veta att vår skolgård kanske skulle förändras och byggas om lite. Perfekt – här kunde vi skaffa oss kunskaper för att sedan kunna framföra underbyggda åsikter inför ombyggnaden.

Jag utgick ifrån kunskapskraven: Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor och andra geografiska källor, metoder och tekniker på ett relativt väl fungerande sätt, samt för utvecklade resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt.

I det centrala innehållet står det: Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön samt kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

Vi startade vårt arbete med att resonera och analyser kring frågan: Vad är tanken med en skolgård? När vi kommit fram till vad syftet med en skolgård kunde vara satte eleverna igång i grupper att studera kartan över skolgården. Uppdraget var att studera skolgården utifrån frågeställningar som sedan skulle redovisas för klasskompisarna med bilder som stöd. Först studerades kartan noga och därefter gav sig grupperna ut på fältstudie på skolgården.

  • Vad ser ni när ni studerar skolgården? Var finns barnen?
  • Vad är bra med skolgården? Vad är inte bra
  • Leder skolgården till det som är tanken med den?
  • Hur har man tänkt med säkerhet? Vad ser ni?
  • Är skolgården tillgänglig för alla?
  • Finns det områden som leder till eller skapar ensamhet/mobbning/utsatthet?

Skolgård 1 skolgård 2 skolgård 3

Eleverna studerade, dokumenterade och gjorde analyser av det de såg. Därefter sammanställde de sina observationer och redoivsade det för klassen. Vi fick syn på mycket som var intressant. Eleverna kom fram till förslag som skulle behöva åtgärdas på den befintliga skolgården. Därefter använde de kunskaperna till att studera kartan över förslaget till ombyggnad. Vilka problem och möjligheter såg de på den nya kartan utifrån kunskaperna de skaffat sig?

När vi startade arbetet funderade vi också på vilka som skulle kunna ha glädje av att ta del av våra kunskaper och eleverna kom då fram till att rektorn och de som kanske ska bygga om skolgården skulle kunna ha gläjde av det.

När alla åsikter var sammanställda lämnade vi över dem till rektorn och till fastighetsbolaget som sköter vår skola och skolgård. På ett möte gick de igenom elevernas synpunkter. De blev väldigt imponerade för det var väl underbyggda och dokumenterade åsikter de fick ta del av.

Vad rätt eleverna hade när de tänkte på vilka som skulle ha glädje av deras arbete och vilket enormt engagemang det skapade. Vetskapen om att lära sig något nytt som skapar värde för sig själv också samtidigt kan vara till stort värde för andra leder till stort engagemang och intresse. Värdeskapande på riktigt!

Skapa ett språk om text – hur gör jag det?

Varje gång jag tar emot en ny grupp får jag påminna mig om att det är just det, en ny grupp som tillsammans med mig behöver skapa en gemensam referensram kring det vi gör. Ett gemensamt språk som samtidigt är ett metaspråk kring lärande. Många gånger blir saknaden av det gemensamma spårket synligt för mig när jag ska starta tillsammans med en ny grupp och inte längre kan referera till det vi gjort tidigare. Hur gjorde jag för att vi skulle ha det där gemensamma språket i gruppen jag precis lämnade? Hur gör jag egentligen när jag startar?

Ny grupp och därför dags att påbörja arbetet kring att eleverna ska få bli textmedvetna och att få ett språk för att prata om text. Redskap för att utveckla sitt skrivande men också för att ha möjlighet att nå kunskapskraven som bland annat handlar om repons. Det står så här i kunskapskraven för betyg A i svenska, år 6:

Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt. Lgr 11 s. 230

Ny grupp och ett tillfälle att faktist fundera på hur jag egenligen gör för att eleverna ska ges möjligheter att nå dit.

skrivuppgift
Skrivuppgift- Berättande text

Den här gången valde jag att starta med en gemensam skrivuppgift som finns på Skolverket som bedömningsträning. Till uppgiften finns elevexempel och det var bra att använda som utgångspunkt tänkte jag. Vi inledde skrivande med att prata om vad som kännetecknar en berättande text och vi tittade på strukturen för den textypen. Därefter satte eleverna igång och började skriva utifrån den instruktion som finns till uppgiften.

Följande lektion pratade vi om kamratrespons och vad det är. Alla fick en stödstruktur i form av frågor att utgå ifrån och en av elevtextexterna i materialet. Var och en fick läsa, fundera och sedan svara på frågor skriftligt. När alla hade fått tänka sjävla fick man sedan samarbeta med sin kompis för att utveckla responsen ytterligare. Vi samlade sedan upp alla tankar tillsammans i gruppen.

När vi hade gett den okända skribenten respons började vi prata om hur det känns att ge och ta emot repons. Vad kan man tänka på för att det ska bli bra och ett tillfälle att lära sig något? Vilka svårigheter finns det? Tänk om man har bråkat på rasten eller ska ge repsons till sin allra bästa kompis. Hur gör man då?

Vi pratade om att skilja på text och person. Fokus på texten och inte på skribenten som människa. Det här är en riktig utmaning. Genom att synliggöra vilka fällor man kan trilla i och hur man kan göra för att undvika dem har vi startat ett viktigt arbete i klassen. Vi tillsammans är viktiga för att vi ska lära oss nya saker. Vi är varandras lärresurs!

Vi fortsatte sedan jobbet med att ge sig själv respons. Genom att använda frågorna och titta på sin egen text fick alla träna på att bli mer textmedvetna. Nästa steg är att jobba med varandras texter. Stödstrukturerna och att skriva ner responsen var och en har sett är avgörande för att medvetenheten ska bli större när man sätter igång responsarbetet. Om man enbart säger allt munligt till kompisen går det ofta snabbt och många landar i –  det var bra! Men tänker man kring texten, skriver ner sina tankar och motiveringar för att sedan ha anteckningarna som stöd vid samtalet med kompisen då blir responen mer välutvecklad.

Nu är arbetet påbörjat med att få ett metaspråk om text och som kommer ge alla möjlighet att bli textmedvetna och bra på att ge och ta emot respons. Allt för att utveckla sitt skrivande. Samatidigt jobbar vi intensivt med del 2 i läroplanen eftersom vi jobbar vi för att skapa  en god miljö för utveckling och lärande:

Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Sko- lan verkar i en omgivning med många kunskapskällor. Strävan ska vara att skapa de bästa samlade betingelserna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Personlig trygghet och självkänsla grundläggs i hemmet, men även skolan har en viktig roll. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Lgr 11 s.10

Genom kunskaper som eleverna ska få med sig jobbar vi med vårt viktiga värdegrundsuppdrag och därmed lärande för livet!

Jag har skrivit en del om kamratrespons här på bloggen tidigare. Både tankar bakom responsarbetet och vilka stödstrukturer jag gärna använder. Du hittar dem om du följer länken!