Varför använda blogg i undervisningen?

För ett tag sedan fick jag en fråga om att använd blogg i undervisningen som redskap för lärande och ville då dela texten med mina tankar med frågeställaren. Jag hittade inte texten där jag hade förmånen att ha publicerat den, i Svenksläraren nr 1 2015, men jag hittade istället texten i datorn. Det slog mig att jag inte har sammanfattat mina tankar om blogg som lärande redskap här på bloggen och då texten inte längre är tillgänglig på nätet så lägger jag ut den här!

Blogga med klassen

Therese, jag tycker det är fusk att alla får skriva och läsa på bloggen inför avslutningen av temat. Man kan bara lära sig det som står där och sedan skriva det på provet. Jag tycker inte om det!

Så sa en elev väldigt upprört när vi hade jobbat med bloggen ett tag. Det var en reaktion jag inte hade förväntat mig.

Under flera år funderade jag på om jag skulle använda blogg i min undervisning, många gjorde det, men eftersom min digitala kompetens var liten och jag inte hade syftet klart för mig kom jag inte igång.

När jag fick höra om tankarna kring att flippa klassrummet föll bitarna på plats. Mitt syfte med en blogg blev tydligt. Jag ville använda bloggen som en mötesplats. Den skulle vara ett redskap för eget lärande men framförallt ett ställe där man kunde lära tillsammans. Bloggen skulle vara ett nav där jag kunde publicera filmer med genomgångar, förberedelser inför lektioner, skapa en gemensam kunskapsbank och en arena där eleverna kunde träna sig på att publicera text till verkliga mottagare. Jag ville också stötta elever som behövde ta del av information på olika sätt och dessutom ge alla möjlighet att repetera flera gånger om det önskades. Filmer som jag eller andra skapat kunde bli ett bra komplement till det vi pratade om i klassrummet.

Genom bloggen skapades ett forum där vi kunde träna på att tänka på att text har mottagare och att det är viktigt att tänka på hur man skriver när man sitter bakom en skärm och inte möter mottagaren öga mot öga. Texterna som eleverna publicerar är i form av kommentarer på inlägg som jag har skapat och genom att läsa kompisarnas kommentarer kan de inspirera varandra. I klassrummet jobbar vi mycket med kamratrespons där vi pratar om att det är bra att lära av varandra, det är ingen tävling om vem som skriver mest och att inspireras av andra är något positivt. Genom bloggen får eleverna ytterligare ett tillfälle att utveckla sitt eget skrivande genom att ta del av hur andra har formulerat sig.

Inför avslutningen av teman publicerar jag ett inlägg där jag har sammanställt länkar till temats tidigare inlägg, samlat filmer och lyft fram målet med temat igen. Senaste tillfället handlade om världsreligionerna. Eleverna fick till uppgift att svara på några frågor för att sortera sin egen kunskap men också för att tillsammans bygga en kunskapsbank. Alla fick då chans att läsa varandras texter och samtidigt lära av varandra inför avslutningen. Vi fick även tillfälle att fånga upp eventuella missförstånd och prata om hur man skriver en kommentar tillbaka om man tycker att det som står inte stämmer. På så sätt tränade vi också på ett källkritiskt förhållningssätt och hur man kan svara varandra på nätet. Det blev en grund för väl använd tid i klassrummet med många bra diskussioner utifrån kunskapskraven i svenska och religion.

På motsvarande vis har jag hittat ytterligare ett sätt att använda bloggen på, för att friska upp minnet inför ett nytt tema. Genom att använda resurser på bloggen fick eleverna repetera det vi gjort och där ingick också deras egna kommentarer som de skrev för ett år sedan. Samtidigt blev det ett tillfälle för eleverna att se sin egen utveckling genom att ta del av tidigare kommentarer vilket gav möjlighet till metakognitiva samtal. Vi funderade över om sättet att formulera sig hade utvecklats under året som gått och på vilket sätt i så fall.

Elevernas kommentarer är viktiga ur många aspekter. De är en extra möjlighet till formativ bedömning av min egen undervisning. Jag får ytterligare ett tillfälle att fundera över nästa steg i undervisningen på gruppnivå, som till exempel att lyfta viktiga frågor om text tillsammans i klassrummet. Det kan vara sådant som att anpassa språket till syfte och mottagare, grammatiska frågor och faktakunskaper i något ämne.

Bloggen har skapat möjligheter till att publicera ljud och bild, vilket gör att vi har börjat använda fler sätt att presentera och sammanfatta kunskaper. Vi gör filmer i olika appar och vi har provat på att spela in poddradio. Elevernas förmågor får chans att utvecklas inom fler områden och det blir på riktigt när alla vet att andra än klasskompisarna tar del av det de har gjort.

Det mest spännande med att jobba med bloggen som ett lärande redskap är att det efter hand växer fram nya möjligheter. Bland annat har jag på ett enkelt sätt gjort det möjligt för föräldrar att ta del av det vi gör. Jag har skapat en föräldrasida om bland annat läroplanen, språkutvecklande arbetssätt och digitala verktyg för att alla ska få chansen att förstå det skolsystem som vi finns i nu. När vi startar ett nytt tema brukar jag göra den pedagogiska planeringen som en film som jag lägger på bloggen, framförallt för eleverna men den finns även där till föräldrarna. Klassrummet blir synligt för många fler.

Så här långt har jag bara upptäckt en svårighet: att sålla bland alla möjligheter. Sociala medier är en guldgruva där jag hittar massor av inspiration. Eftersom jag var helt novis när jag påbörjade arbetet tog jag ett steg i taget. Jag funderade över syftet med det jag ville göra och frågade mig sedan fram på sociala medier efter redskap. När jag har hittat redskap som till exempel skärminspelning eller att skapa enkäter som man kan bädda in på bloggen, har jag jobbat med dem ett tag. Jag har satt mig in i det jag har haft behov av och det är mina pedagogiska tankar som har fått styra. För mig har det  varit viktigt att de uppgifter som vi gör och lägger på bloggen inte är för personliga. Jag vill inte locka eleverna till att skriva saker som de egentligen inte vill dela. Skrivandet på bloggen leder till att vi kan prata om nätetikett och att man behöver tänka på vad man delar för något eftersom det i sin tur kan delas till hur många andra som helst.

Reaktionerna från eleverna har varit väldigt positiva. Även eleven som citerades i inledningen var positiv när jag hade förklarat hur jag hade tänkt. Jag berättade om min syn på lärande och varför jag tyckte det var en bra ide att ta del av varandras kunskaper. Då tyckte eleven att det inte var så dumt i alla fall. – Aha, du tänkte så. Det är ju bra!

Eleverna tycker att bloggen är ett bra redskap att jobba med eftersom det är tillgängligt på ett enkelt sätt för alla. Vi ger inte en dator till varje elev, men eleverna är välkomna att använda datorerna i skolan om man inte har möjlighet hemma. När de ska använda bloggen i läxor har jag öppet till klassrummet före och efter skolan. Bloggen har vuxit till att bli en kanal där elever kan ställa frågor och de vet att de kan få svar på sina funderingar om uppdragen innan vi ses i skolan. En bonus är glädjen och stoltheten när eleverna ser att det har skrivits kommentarer från bloggläsare som inte är klasskompisar.

Det jag inte kunde föreställa mig när jag startade bloggen var att den kunde användas till så mycket. Jag har hittat ett redskap som är utvecklingsbart på många sätt, ett redskap till som ger förutsättningar för lärande. Dessutom är det väldigt roligt att själv lära sig mycket nytt. För mig är den stora utmaningen att begränsa mig bland alla de digitala möjligheter som finns. Det är lätt att fastna i de digitala resurserna i stället för tankarna som ligger till grund för lärandet.

Sammanfattning

att_lara_tillsammans

Bloggen attlaratillsammans.blogspot.se har blivit ett lärande redskap. Den används till att:

  • Skriva text till verkliga mottagare och då anpassa text efter syfte och mottagare.
  • Inspirera varandra om hur man kan skriva text. Utveckla skrivandet tillsammans.
  • Samla kunskapsbank tillsammans.
  • Ett forum att dela bild, text och ljud till andra – presentera kunskaper i ett ämne
  • Förbereda sig inför lektion – läxuppdrag. Uppdrag som elever kan genomföra utan stöd av vuxen.
  • Besök i skolan som har förberetts och efterarbetets genom att eleverna och personen i fråga fört dialog på bloggen.
  • Synliggöra undervisningen för föräldrar som är intresserade. Lektioner, Pedagogiska planeringar och tankar bakom undervisningen
  • Möjlighet att repetera för allt finns kvar. Framförallt mattefilmer har använts på så sätt av både elever och föräldrar
  • En bank av material som kan användas igen i ett nytt sammanhang

I backspegeln

Så här med lite distans till arbetet med elever och blogg som lärande redskap kan jag konstatera att det var en riktigt bra idé. Bloggen var inte ett ändamål i sig men den blev ett redskap som vi hade väldigt stor glädje av. Elever, lärare och föräldrar kunde på olika sätt använda bloggen som ett redskap för lärande och det blev ett gemensam källa till förståelse och kunskap om det som skedde i klassrummet. Blogg i undervisningen blev ett viktigt redskap för lärande och det är mitt svar på frågan – varför använda blogg i undervisningen.

Kahoot – ett snabbt sätt att få syn på kunskaper

Det finns många sätt att snabbt utvärdera och få en bild över var man har sin grupp. Så kallade  exit-ticket av olika slag. För egen del blandar jag digitala och icke digitala sätt för att använda det som passar bäst utifrån frågeställningen. Exempel på det jag använder är padlet, vanliga gula post-it lappar, Mentimeter, bilder att identifiera sig med eller Kahoot.

Marika Nylund Ek skrev om olika verktyg på sin blogg om man vill läsa mer. Jag har då och då skrivit om det också. Här på bloggen och på Lärarförbundets förstelärarblogg där det handlade om snabb utvärdering är väl använd tid.

Ett sätt för mig att få syn på elevers kunskaper och som dessutom har blivit väldigt uppskattat är att eleverna skapar frågorna utifrån det vi jobbar med. Vi kom igång med det utifrån elevernas önskemål om att få göra frågesporter. Vi har gjort det i bland annat So och matematik. Det som har slagit mig vid alla tillfällena är att det formuleras väldigt bra frågor.

Vi har gjort så här:

Jag skapar ett google formulär där eleverna skriver in sina frågor efter väldigt tydliga instruktioner. Det behöver vara så för att det ska gå lätt att skapa en frågesport av alla frågor som kommer in.

Matemtikfrågor

 

När jag har fått in alla frågor och svar går jag till create.kahoot.it och loggar in. Där skapar jag en frågesport.

När vi sedan möts i skolan kör vi frågesporten. Jag loggar in och sätter ingång spelet. Eleverna loggar in på khoot.it med en kod de får när jag startat spelet.kahoot

Det här arbetet gör att eleverna får sätta ord på sina kunskaper när de skickar in frågor, jag får ta del av deras sätt att ställa frågor och jag får  ta del av elevernas kunskaper i gruppen när vi kör vår frågesport. Genom detta får jag en snabb överblick över mycket på kort men väldigt uppskattad tid. Frågorna är bra, de blir långt ifrån lätta när eleverna ska ställa frågor till varandra har jag märkt. Dessutom är det en extra kraft i lärandet när eleverna själva kommer med önskningar om hur vi ska göra och därmed är med och påverkar det vi gör i klassrummet.

 

 

Det digitala läsandet

I somras läste vi i det pedagogiska läslyftet avhandlingen Det digitala läsandet av Maria Rasmusson. Det är en avhandling som är väl värd att läsa. Genom det prdagogiska läslyftet lästes det, diskuterades i facebookgruppen och via en hangout samtalade vi om den. Den filmen kan man fortfarande ta del av.

Det fanns många saker jag tog med mig från avhandlingen men det som jag tycker är intresant är vad fördjupad kunskap direkt leder till i klassrummet. Genom att jag läste avhandlingen fick jag lite mer kunskaper som gjorde att jag ställde frågor som jag kanske inte hade tänkt på att ställa annars. Jag kunde omsätta min kunskap direkt in i klassrummet bara genom att vara medveten och ställa frågor.
Mina elever skull skapa inloggningar på vår fantastiska resurs avmkr.se. Med många elever fick jag chansen att gör en studie. Inte speciellt förberedd och vetenskaplig men det blev en liten studie i digitalt läsande. Jag bad eleverna söka reda på sidan på nätet. Därefter klicka på sli.se Jag stod med och fick då se hur eleverna gjorde när de skullle leta fram det det som sedan skulle leda dem vidare. Det fanns mycket information på sidan. Hade det varit innan avhandlingen hade jag förmodligen direkt pekat på var de skulle klicka. Nu avvaktade jag för att ge alla chansen att lösa uppgiften och jag skulle få en chans att se hur de jobbade.
avmkr.se
Det var intressant. Det gick lätt att söka efter sidan på nätet men det var svårt att hitta det de letade efter. Jag ställde då frågan efter att vad det var som gjorde att det var så svårt. Det visade sig att man tittade inte i högerspalten där det stod sli. Anledningen till det var att det oftast är reklam där på de sidor som eleverna besöker. Facebook var ett exempel. Redan när sidan kommer upp är det en del av den som inte blir läst utifrån erfarenheten av reklam i den delan av skärmen.
Det blev ett bra tillfälle att prata om olika typer av sidor. Syftet med dem och vad man kan förvänta sig att hitta. Skillnaden mellan reklam och information men också hur man kan läsa digitala texter. Det behövs undervisning kring det digitala läsandet. Precis som Maria Rasmusson kommer fram till i sin avhandling så behövs alla de förmågor som krävs för traditionell läsning men det tillkommer fler förmågor för att hantera de digitala texterna.
För att kunna hantera de digitala texterna behöver vi även undervisa så att eleverna utvecklar ” […] färdigheter som att söka, sammanföra och tolka information och skapa sammanhang mellan löpande text, icke löpande text, visuell och verbal information.” (Rasmusson 2014, s.29)
Den viktigta frågan till mig som pedagog är; hur utvecklar jag min undervisning så att eleverna ges möjlighet till detta?
Mitt svar på det är att första steget är att ha kunskap om och vara medveten om att det behövs explicit undervisning. I avhandlingen visar Rasmusson på fem huvudkategorier som behöver finnas med i undervisningen;
  • traditionell litteracy – kunskaper för att läsa och skriva traditionella texter
  • multimodal litteracy – kunksaper för att förstå tecken och symboler i webbtexter
  • navigation – strategier för att hitta till och på webbsidor
  • it- förmågor – kunna hantera dator mm, kunskaper om webbadresser osv
  • förmågan att hantera information – tolka information, känna till olika typer av texer på nätet, värdera innehållet källkritiskt
De här fem (väldigt kort sammanfattade) punkterna från avhandlingen är en god hjälp för att bredda undervisningen tänker jag. De blir ett stöd att luta sig emot när jag nu ska undervisa ännu mer medvetet för att alla ska ges förutsättningar att bli ännu bättre på digital läsning.
Ta gärna del av en längre längre sammanställning av punkterna på Lärarförbundets förstelärarblogg – Strategier för att läsa digitalt där jag har skrivit mer om ämnet.

Vasamuseet i klassrummet!

Vi avslutade terminen med en riktigt bra lektion tillsammans med Lotta på Vasamusset i vårt klassrum. Nu bor vi långt ifrån Stockholm så vi tackar innerligt Vasamuseet för att de erbjuder lektioner via skype och det erbjudandet passade vi på att ta vara på så här i slutet av terminen.

vasa

Jag var på besök på  museet i våras och tänkte då att det kunde blir bra att utgå från Vasaskeppet när vi ska ta oss an 1600-tals historia. Vid något tillfälle tittade jag runt på museets hemsida och hittade möjligheten att få en lektion via skype. Digitala verktyg ger enorma möjligheter!

Vårt historiatema har vi startat utifrån vasaskeppet och det som vi kan lära av det. Vi utgick från;

Vi jobbade i grupper och samlade information ur flera olika källor och sedan sammanställde vi det vi hade fått fram. Allt lade vi på vår klassblogg så att Lotta kunde se hur vi hade förberett oss.
Eleverna formulerade några frågor som vi hoppades få svar på
  • Byggde man bara av trä när man byggde skeppet?
  • Hur gick olyckan när skeppet sjönk till?
  • Hur mycket är orginal på Vasaskeppet där det står på Vasamuseet?

Vi ville också fråga mer om vad Vasaskeppet kan berätta om den samtid som den byggdes i. Vad kan vi lära av Vasaskeppet? Vi fick svar på alla våra frågor och vi fick veta massor mer om den tiden och människorna som levde då.

Så nu är vi igång med vårt tema som handlar om 1600-1800- tals historia, det ska vi jobba med tillsammans med lässtrategier i svenska för att träna på att förstå och bearbeta faktatexter.

Eleverna var väldigt nöjda med den här möjligheten att direkt kunna ställa frågor och få svar. Det enda som hade varit bättre hade varit om vi åkte till museet eftersom den här lektionen gjorde att man ville veta mer!

Formativ bedömning med hjälp av digitala verkyg – gör livet som lärare lättare

Digitala resuser gör livet som lärare lite enklare. Digitala resuser erbjuder sådana möjligheter till att genomföra så mycket som gör undervisningen mer intressant för eleverna och det gör dessutom jobbet så mycket roligare för mig.

Efter att i många år varit hänvisad till ett par stationära datorer som jag och en sisådär 25 elever samsades om till att idag ha tillgång till tre iPads gör att tillvaron är som ett smörgårsbord av möjligheter att välja bland.

När jag påbörjade min digitala resa för snart två år sedan så gjorde jag det utifrån den tillgången jag hade. Sakta men säkert såg jag nya möjligheter som jag ville prova på. Bland annat ville jag skapa matematikfilmer med mina elever. Jag ville att de skulle förklara något begrepp, visa hur man kan tänka för att sedan yngre elever skulle få lära av de filmerna men också ge eleverna en extra möjlighet att sätta ord på sina kunskaper. Det kunde jag genomföra tack vare att vi har fantastiska Avmkr som resurs i Kronobergs län. De hjälper oss i regionen med digitala verktyg. Jag tog mig till dem och fick låna ett antal iPads då och då för att kunna genomföra det jag hade tänkt mig. Idag har jag tillgång till 3 stycken iPads i klassrummet. Det underlättar betydligt när jag och mina 30 elever ska genomföra liknande projekt.

Det finns en stor bonus till när man jobbar med att sätta ord på sina kunskaper genom att resonera muntligt och spela in resonemanget. Det ger mig som lärare ytterligare en möjlighet att få lyssna på varje elev. Genom att alla får i uppgift att förklara ett begrepp eller hur man kan tänka när man beräknar något får jag samtidigt fatt i det man är säker på och det som kanske är missuppfattat. Alla elevers röster når fram på ett enkelt sätt. Det här blir en möjlighet till att få syn på förmågorna. Och dessutom ett bra tillfälle att formativt fundera över undervisningens innehåll. Planera nästa steg.

bild_youtube

Vi använder oftast Explain Everything när eleverna spelar in och förklarar sina begrepp. Den appen fungerar väldigt bra eftersom man kombinerar både skrift och tal och dessutom är den lätt att använda har mina elever tyckt.

Skolappar
Läs mer om appen på skolappar.nu

 

I alla ämnen behöver elever använda sina kommunikativa förmågor för att te x resonera och fördjupa resonemangen. Kunskapskravet i matematik som handlar om att samtala det tycker jag är en utmaning. Det är inte helt lätt att få syn på allas förmåga och att dessutom samtidigt bedöma dem. Vi pratar och resonerar mycket i matematik både i par och i grupp, men ändå tycker jag det är knepigt ibland. Jag funderade på hur jag skulle kunna få fler tillfällen att få syn på hur de matematiska resonemangen fördes.

Kunskapskrav matematik
Lgr 11 sidan 69

Jag har testat att låta eleverna resonera om en matematikuppgift i en liten grupp och spela in sitt samtal. Det har varit riktigt bra för att jag kunde lyssna i lugn och ro på alla elever och alla elever fick verkligen komma till tals. Jag skapade mig ett redskap till som hjälper mig att få underlag för att kunna göra en bedömning av kunskapskraven. Det är dessutom ett bra sätt att formativt bedöma undervisningen och få fatt i vad vi behöver jobba vidare med både matematiskt och hur man kan fördjupa ett samtal och föra det vidare.

Det jag har lärt mig så här långt är att  det inte är vilka uppgifter som helst som passar i ett sådant här sammanhang. Det gäller att hitta uppgifter som gör att eleverna resonerar muntligt och inte endast skriftligt när man spelar in med bara ljud! Ganska självklart kanske, men det behövdes upplevas för att inses! Jag har också lärt mig att för att det ska fungera väl behöver jag tala om för mina elever att det bara är jag som kommer att lyssna, att jag är tydlig med hur det är tänkt att användas är en förutsättning för att elevern ska kunna koncentrera sig på uppgiften och inte inspelningen.  När vi har haft uppgifter där man ensam spelar in och förklarar ett begrepp har vi gjort på samma sätt, vem som är mottagaren är tydligt uttlat. Skulle det vara någon som önskar att lägga ut sin film på vår klassblogg så gör vi det. Däremot om målet är att filmerna ska publiceras för att andra ska få ta del, då är de förutsättningarna tydligt uttalade från början så att alla vet det när uppgiften genomförs.

Digitala resusera är verkligen fantastiskt till mycket – bland annat formativ bedömning. Jag är så glad att jag nu har jag ett redskap till som underlättar min tillvaro som lärare och som dessutom frigör min tid i klassrummet. Det är också ett sätt att flippa klassrummet tänker jag!

 

 

 

 

Kod i skolan – en kognitiv konflikt för fröken

Stirrar uppgivet på skärmen. Hoppas innerligt att något ska ändra sig i programmet genom ren och skär viljekraft. Sakta vandrar blicken runt i rummet. Koncentrerade ansikten är vända mot skärmarna och då och då hörs ett glatt tillrop eller engagerade frågor som bemöts av tålmodiga svar. Återigen fastnar blicken på skärmen. Jag fattar inte! Det verkade ju så enkelt. Det är nog inget för mig i alla fall….

Åh, vad det är nyttigt att inte förstå någonting, att bli påmind om känslan när man ställs inför en uppgift som man inte alls vet hur man ska ta sig igenom. En påminnelse om hur det är att vara elev ibland och känna att det i stunden inte kan finnas en möjlighet att lösa uppgiften. Uppgiften som alla andra verkar ha förstått direkt!

Jag har varit nyfiken på att koda länge. Karin Nygård  är en fantastisk inspiratör som jag fått lyssna på och som jag följer med stort intresse i sociala medier. Jag kan se många möjligheter i vår läroplan för att motivera kod i skolan. I svenska, samhällskunskap, teknik och matte tänker jag. I svenska blir kod ett språk som kräver tydlighet och alla delar har någon funktion precis som bokstäver, punkter och tomrum har när vi skriver och  när vi pratar om olika samhällsstrukturer i samhällskunskap tycker jag att hur vårt samhälle är uppbyggt digitalt borde finnas med som en struktur att prata om. Teknik och matte är kanske mer självklart att hitta beröringspunkter som hur det fungerar rent tekniskt och i matte finns bland annat koordinatsystem som man kan utgå ifrån!

Tillsammans med några kollegor går jag nu en kort kurs på avmkr och den här gången var dags att prova på programmet scratch. Där satt jag alltså på en kurs i kodning och förstod inte ett enda dugg! Så otroligt frustrerande att inte förstå. Men tillslut började det falla på plats men det krävdes lite hjälp att komma in i tänket. Lite hjälp,  positiv energi från grannen bredvid och tålmodiga lärare som kunde se var någonstans tankarna tog en väg som hindrade istället för att komma framåt. Det blev en kognitiv konflikt när inte sättet att tänka passade ihop med uppgiften. ”Du tänker rätt på ett sätt men fel på ett annat” När vi kunde reda ut var det körde ihop sig i tankarna så lossnade det och bitarna föll sakta på plats.

kod

Den där känslan när jag äntligen fick figurerna på skärmen att göra det jag ville. Den känslan. Det är samma känsla som gör att elevers kroppsspråk förändras, blicken blir stolt och ryggen rak. Det är den stunden när den känslan landar hos eleverna som är den starkt bidragande orsaken till att jag trivs och stannar i det här yrket. Guldstunder!

Det var så nyttigt att uppleva frustrationen idag, allt för att inte glömma känslan som eleverna sitter med då och då! Dessutom blev jag väldigt sugen på att börja jobba med koordinatsystem i matematik,  för nu vet jag precis hur jag ska introducera det – med programmering i programmet scratch! Det är nog första gången som jag längtar efter att jobba med koordinatsystem!

kordinatsystem

Men innan det är dags för det ska jag lära mig lite till. Inte allt, för det vet jag att jag har experter på i klassrummet som inom snar framtid kan mer än mig ändå, utan lite mer så att jag på ett ännu bättre sätt kan koppla ihop kodning med andra saker och sätta in det i ett sammanhang. Tror jag ska göra det tillsammans med 6-åringen där hemma som förmodligen ganska snart utmanar mig att lära mig ännu mer. Det var inte så dumt att visa den lilla korta sekvens som jag hade fått ihop och mötas av en djupt imponerad son!bild_kod

– Mamma! Vad du kan!

Flippat föräldramöte – 100% positivt

Under ganska lång tid har jag funderat på hur jag ska göra föräldramötena mer intressanta och värda den tiden som det innebär både för mig och för föräldrarna. Det har inneburit att jag har haft föräldramötena med en del information och en del genomgång av något slag. Förmågorna i läroplanen, betyg, matematikstrategier eller något annat som passat. Men ändå har jag inte varit helt nöjd.

I somras, när tankarna fick vandra fritt, slog det mig att jag ska prova att flippa föräldramötet! Hur det skulle gå till fick jag fundera vidare på. I samma veva kom jag på att jag ville ha en föräldrasida på bloggen där jag ville lägga information om betyg och delar som ingår i undervisningen.

När terminen startade förstod jag att fler hade funderat på att flippa föräldramöten. Där och då kom jag på hur jag ville göra och nu är det gjort! Genom att möta andras tankar i det utvidgade kollegiet så landade de egna tankarna på plats.

Nu är mitt första flippade föräldramöte genomfört och responsen blev 100% positiv.

Jag började med att skicka ut en enkät med frågor som till exempel innehöll frågor om vad de skulle vilja ha för information, vilken fråga de skulle vilja fördjupa sig i och en fråga om ett beslut som behövde fattas. Jag hänvisade till föräldrasidan på bloggen om de ville få inspiration till ämne att fördjupa sig i. Det kom förslag utifrån bloggen men även andra kanonbra förslag. Förslag som vi kanske kan fördjupa oss i nästa gång.

När det var gjort, gjorde jag en enkel film med hjälp av en power point och Screecast-O-Matic där jag informerade om det föräldrarna hade önskat och det jag själv ville få fram. Jag berättade bland annat om de kommande elevledda utvecklingssamtalen. I den korta filmen fick man även information om vilka ämnen föräldramötet skulle innehålla. Helt utifrån majoriteten av önskemålen. Filmen skickade jag ut ungefär en vecka innan mötet. Genom det här upplägget blev det även ett tillfälle för föräldrarna att på riktigt uppleva det flippade klassrummet.

När vi sedan träffades hade vi drygt en timme till förfogande. Kvällens ämnen handlade om betyg och huvudräkningstrategier i matematik. I min presentation utgick jag ifrån att man hade tagit del av informationen på bloggen precis som jag hade bett om i filmen. Vi hade väldigt intressanta diskussioner om betyg och bedömning. Det fanns mycket att vända och vrida på så det tog den största delen av tiden. Jag presenterade någon strategi för huvudräkning och sedan lovade jag att lägga ut fler filmer på bloggen eftersom det saknas några strategier där. Det betyder att filmerna på bloggen blir ett redskap för dem som önskar- barn som vuxna.

Jag var väldigt nyfiken på hur det upplägget av föräldramötet skulle tas emot och upplevas. Det blev ett tillfälle att presentera ”exit ticket” för föräldrarna. Jag använder det då och då med eleverna och nu passade det bra att avsluta mötet med det. Föräldrarna fick skriva vad de hade fått med sig/ lärt sig på en lapp och på den andra lappen önskade jag att de skulle ge feedback på sättet att organisera och förbereda föräldramötet. Vilken fantastisk respons!

 bild

100% tyckte att det var bra att förbereda föräldramöten på det här sättet. Bra att få en film med information som man kunde se när det passade. Bra att vara förberedd inför mötet. Bra att använda tiden på det sättet!

Fantastiskt roligt. Det kändes som en kväll som gav alla inblandade något. Det här kommer jag att absolut göra igen!

 

Poddradio – att jobba med muntlig text

Engagemang. Det är ordet som bäst beskriver arbetet med poddradio som vi är mitt uppe i nu. Engagemang och vilja att spela in direkt. Se ett resultat.

Det här uppdraget att skapa en poddradio har varit en väldigt bra uppgift ur många aspekter. Eleverna har fått träna på samarbete i grupp, samspel med andra grupper om utrymme av lokal och inspelningsmöjligheter, förbereda intervjuer, planera arbetet och sedan genomföra de olika delarna. I ett sådant här projekt är det lätt att engagemanget driver på så att önskan att hoppa över vissa delar i arbetet är stor. Vi har fått tillfälle att stanna upp och prata om strategier för arbetet och hur man kan genomföra det, vid flera tillfällen. Lärande på många olika plan samtidigt.

Vårt tema handlar om demokrati och mänskliga rättigheter och då blev det naturligt att valet den 14 september blev en del i arbetet. Det var här podden kom in som ett sätt att presentera sina kunskaper.

Min tanke med att välja podd som ett sätt att sammanfatta och presentera kunskaper var att jag ville visa eleverna ett redskap till som de sedan kan använda i kommande arbeten. Men min tanke var också att jobba med den muntliga texten. Vi pratar mycket om text och texttyper och då framförallt skriftliga sådana. Det här arbetet är ett sätt att jobba med att framställa muntlig text till verkliga mottagare.

bild

Eleverna planerade frågor till intervjuer med politiker  och var sedan och genomförde dem på stan. Därefter ville man börja spela in direkt. Vi pratade då om arbetsgången. Det är linjen på bilden ovan! Vad vi hade gjort, var vi var just nu och vad som skulle komma. Det behövdes en hel del arbete för att göra manuset till programmet kom vi fram till. Struktur, innehåll och en del research för att fylla på med fakta. Tanken är att det ska bli intressanta program med en röd tråd som andra kan lyssna på om de besöker vår blogg.

Vi tittade på vår bild över text. Den har vi använt i många sammanhang som utgångspunkt när vi pratat om texttyper. Nu använde vi den igen. Vi kunde se likheter med strukturen. Det behövdes en inledning, ett innehåll med en röd tråd och en avslutning. Eleverna började planera sin struktur på programmet. Fyllde på med fakta och funderade på när deras inspelade svar på frågor skulle passa in. När den planeringen var gjord var det dags att skriva manus.

Det här är första gången jag använder poddradio tillsammans med eleverna och vi har kommit fram till att vi tränar just nu. Vi lär oss och till nästa gång har vi ännu mer erfarenheter och kan använda dem för att utveckla arbetet. Det är riktigt spännande att jobba tillsammans på det här sättet eftersom det innebär stora utmaningar för oss alla. Vi är 30 elever i en år 6 och vi har just nu 4 datorer som vi kan använda till projektet. Vi spelar in i Audacity. Några elever har valt att hitta andra sätt att spela in på än det jag visade och det funkar lika bra. Det finns massor av erfarenhet i gruppen som det gäller att ta vara på. Vi närmar oss nu målet vilket är att alla grupper ska ha ett program färdigt som vi kan lägga på vår blogg. Det är jag säker på att vi snart har lyckats med.

Jag fick besök av AV- media Kronoberg som vill se hur vi jobbade med att skapa podd.

podradio

Det blev en kort film av deras besök där jag berättar lite om arbetet. 

 

Träna på ord och begrepp – skärmkorsord

Under veckan har jag fått möjlighet att hoppa in i flera grupper på skolan eftersom de elever jag jobbar tillsammans med är iväg på resa. Jag skulle repetera ord och begrepp i en år 4 grupp. De hade precis börjat med atomlära och vi skulle prata om vad de hade gjort sist. Jag funderade på hur jag skulle träna på det i en grupp som jag inte känner. Då kom jag på att skärmkorsord kunde vara ett sätt att träna att sätta ord på begreppen.

Jag hittade en sida på nätet där man kan göra korsord och skapade ett korsord där jag inte lade till några ledtrådar utan skrev ordet två gånger istället.

tillverka_korsord

 

Jag skrev ut mitt korsord och fyllde sedan i halva korsordet på ett exemplar och andra halvan på ett annat.

atomlära

 

När lektionen började hjälptes vi åt att repetera orden som de hade pratat om tidigare. Sedan fick paren sina olika korsord och byggde skärmar av pärmar och böcker. Om det var svårt att formulera förklaringar på orden fick man ta hjälp av sina anteckningar eller av boken. Det var andra lektionen som de här eleverna jobbade med ord som atomer, molekyler och grundämnen. Efter en stund kom vi på att jag kunde varit ännu tydligare med att uppgiften innebar samarbete. De elever som direkt såg vilka ord som skulle passa in skrev nämligen in dem själva. Efter en ny samling där vi pratade om vad tanken med uppgiften var så kunde alla sätta igång igen. Det blev ett bra sätt att träna på att formulera sig så att kompisen förstod och samtidigt förhoppningsvis skapa en egen förståelse för ordet.

Den här varianten på att träna ord och begrepp kommer jag göra med mina 6:or när vi ska jobba med valet framöver.

Tipset hittade jag i boken ”Stärk språket stärk lärandet” av Pauline Gibbons. Hon skriver om skärmövningar. De övningarna kan se ut på vilket sätt som helst där den ena eleven sitter med information som den andra eleven behöver för att lösa en uppgift. Genom samarbete och att sätta ord på informationen tränar båda på att förklara för varandra och lyssna så att man kan lösa sina uppgifter. Mellan eleverna har man en skärm – därav namnet skärmövningar!

 

Teachmeet i Almedalen – Om att synliggöra målen

Helena Kvarnsell, Per Falk och Marie Andersson ordnade Almedalens första Teachmeet tillsammans med Gleerup. Teachmeet är ett snabbt och bra sätt att dela med sig vad man gör i klassrummet. Helt i linje med den ”sharing is caring” anda som finns i det utvidgade kollegiet på sociala medier. Det var många talare som hade anmält sig och lotten fick avgöra om man fick görs sin presentation. Jag hade inte turen med mig utan var istället publik och lyssnade på fantastiska presentationer. Du kan också ta del av dem här.

Det jag hade tänkt berätta om var: Att synliggöra målen för föräldrar och elever. Presentationen kommer i text här istället!

Med inspiration från det utvidgade kollegiet började jag min digitala resa. Från helt ”jag kan inte mycket alls” nivå. Funderade på hur jag med mina tre datorer i klassrummet skulle kunna få in ett mer multimodalt tänkande i klassrummet. När jag mötte ”flippat klassrum” hittade jag äntligen det syfte som jag hade saknat för att starta en blogg. En blogg som skulle vara ett redskap för mig och eleverna.

Jag började göra någon enstaka film, lägga uppdrag på bloggen inför lektioner, föra diskussioner med eleverna så att de kunde hjälpas åt att bygga en kunskapsbank osv. Det blev ett ställe som eleverna kunde gå tillbaka till och titta /läsa igen. Men det blev också ett sätt att synliggöra klassrummet för föräldrarna. Den vinsten insåg jag efter ett tag. Bonus!

I början av året fick jag syn på ett tweet från @magisterK. Han hade gjort en pedagogisk planering som film. Briljant tyckte jag!

Jag tycker att de pedagogiska planeringarna är ett bra redskap för att hjälpa mig att hålla fokus på de mål vi jobbar mot. Det är lätt att sväva iväg. Jobbet som är gjort är bra men det handlade kanske inte om målen och då blir det ett helt omöjligt uppdrag att bedöma det i förhållande till målen har jag märkt!

Jag använder planeringarna tillsammans med eleverna så att vi alla vet vart vi ska. När vi är halvvägs brukar vi utvärdera hur det går för var och en.
Vad är svårt? Vad behöver man min hjälp med? Erbjuder jag en undervisning som gör det möjligt att nå målen? Är det något jag har missat? Eleverna hjälper mig genom att de skriver i sina reflektionsböcker och synliggör på så sätt hur undervisningen når fram. Samtidigt sker ett reflekterat skrivande – det skulle kunna vara en egen Teachmeet!

Det som inte har fungerat riktigt bra är att det som ska vara pepp och lust när vi startar har istället varit ett segt och ett svårmotiverat moment. Att presentera och gå igenom den pedagogiska planeringen. Därför blev jag så väldigt glad över inspirationen jag fick på twitter i början av året.

Jag har experimenterat med olika program och på olika sätt – för det är väldigt kul att lära sig nytt. Och tipsen haglar i det utvidgade kollegiet! Kan till och med vara svårt att sålla ibland. Jag lyssnade på Daniel Barker vid ett tillfälle och då sa han att han sällan tar om när han spelar in sina filer- det har jag anammat! Jag tar om några få gånger – annars skulle jag aldrig bli klar. Det märks också på filmerna…..

Exempel på pedagogiska planeringar som är gjorda som film.

Den här pedagogiska planeringen i filmformat hade jag tänkt visa

Jag har funderat mycket på den här formuleringen i Utvecklingssamtal och iup Allmänna råd, skolverket

LÄRAREN BÖR
– ge förutsättningar för ett trepartssamtal mellan eleven, vårdnadshavaren
och läraren som präglas av respekt och förtroende
mellan parterna (s.11)

Jag vill verkligen att det ska vara ett trepartsamtal så långt det är möjligt. Även om jag inte längre behöver skicka hem dokument inför alla samtal. Vilket jag har gjort och som varit grunden i samtalen.

Här har jag möjlighet att erbjuda föräldrarna att få ta del av målen och arbetet vi gör på ett par minuter- om man vill. För att det ska finnas möjlighet att få förståelse kring det som vi jobbar med. Lgr 11 kan vara svår att förstå för föräldrar som har en helt annan skolbakgrund.

Flippa, och flippa pedagogiska planeringar har gjort att jag har fått ett redskap som gör att arbetet i klassrummet blir synligt för alla!
Och genom det ges föräldrarna möjlighet att se vilka mål vi arbetar mot. Det är bra!