Chambers metod i nytt sammanhang

Aidan Chambers har utvecklat en numera välkänd struktur i hur man kan genomföra boksamtal för att få läsaren att bli en tänkande läsare. Han menar att väl fungerande boksamtal hjälper eleverna att sätt ord på sin läsupplevelse och genom det utveckla sin kommunikativa förmåga. Det leder i sin tur till att förmågan att  kunna uttrycka sig och samtala om olika saker i livet. Strukturen har jag använt många gånger i boksamtal tillsammans med mina elever när vi har haft boksamtal om skönlitterära böcker. Metoden som Aidan Chambers har arbetat fram kallar han ”Tell me”, på svenska ”Jag undrar”.

Strukturen  för samtal ser ut så här:

Jag undrar…..

….. var det något du  gillade?

….. var det du inte gillade?

…..  var det något du inte förstår?

…. lade du märke till några mönster eller kopplingar?

Mönster och kopplingar inom skönlitteratur kan vara inom:

  • Inom texten -upprepningar, rim rytm
  • Text till text – genre, intertextualitet ( hur olika texter anspelar på andra texter)
  • Text till sig själv – erfarenheter anknytning – vad känner jag igen hos mig själv?
  • Text till omvärld – t ex vilken omvärldskunskap är det vi behöver för att förstå

Tillsammans med eleverna valde jag oftast att göra fyra spalter på tavlan där vi samlade våra tankar i stödord. Utifrån det vi sedan hade sammanställt såg vi många trådar att dra i för att få en bra diskussion om boken vi hade läst.

Metoden är väldigt användbar på andra texter också. Jag har förmånen att vara en del av teamet som håller i handledarutbildningen på Linnéuniversitet för handledare i Läslyftet. Våra träffar handlar både om ämnesdidaktik men också om teorier om handledning och praktisk användande av modeller att omsätt i handledningssituationer på hemmaplan. Den här gången har vi använt Chambers modell ur ett handledningsperspektiv utifrån muntlig text. Det visade sig vara ett bra verktyg.  Chambers modell fungerade alldeles utmärkt  även på andra texttyper än den skönlitterära.

Vi valde att applicerar frågemodellen på föreläsningar:

  • Vad tyckte du om i fråga om idéerna i föreläsningen
  • Vad tyckt du inte om
  • Finns det något du undrar över som rör idéerna i föreläsningen eller samtalet
  • Vika kopplingar ser du mellan olika idéer? Vilka kopplingar ser du till egna erfarenheter? Vilka mönster uppfattar du i vårt samtal?

Det blev intressanta diskussioner och reflektioner om de föreläsningar som alla hade lyssnat på. Deltagarna i gruppen turades om att vara samtalsledare för att samtalet skulle ledas av någon med ansvar att hålla fokus. De fyra olika infallsvinklarna att se på den text man har tagit del av, i det här fallet muntlig text,  gjorde att det gruppen hade något att luta sig emot. Det tror jag gjorde att det blev fokus på innehåll och att reflektionerna fördjupades. Det är dessutom en enkel metod att förhålla sig till då det är få punkter att komma ihåg. Inför kommande träffar på hemmaplan har alla nu fått prova på en modell som är direkt omsättningsbar till texter och filmer i läslyftets moduler men också direkt in i klassrummet tillsammans med eleverna vid andra textsamtal än skönlitterära.

Metoden kan formuleras om för att passa in i olika sammanhang och där fungera väl upptäckte vi. Hade jag jobbat tillsammans med elever hade jag direkt provat på att jobba med metoden vid läsning av faktatexter eller efter att ha sett en film. Nu kommer jag använda metoden i de sammanhang jag ingår i nu. Jag har ytterligare ett redskap att använda vid samtal om  text, muntlig som skriftlig, Det är precis det här som är poängen med metoder tänker jag. Fundera över dem, anpassa dem och sedan omsätta dem i sammanhang där de uppfyller en viktig uppgift, även om inte metoden används på det sätt som kanske var ursprungstanken!

8 thoughts on “Chambers metod i nytt sammanhang

  1. Helene Carlsson 26 september, 2016 / 16:53

    Jag gillade strukturen för boksamtal som inleds med Tell me eller Jag undrar på svenska.

    Jag kan inte påstå att jag ogillade men att läsa ordet intertextualitet stöter på ett motstånd hos mig förmodligen för att ordet är ett otydligt ord för mig enligt en av läsförståelsestrategierna.

    Det var lite oklart vilken som var den muntliga texten du hade med handledarna.

    Detta med kopplingar till muntlig eller skriftlig text har jag mött i både En läsande klass och i Läslyftet. Jag har också mött ordet tankestopp att ersätta ordet kopplingar med.

    Liked by 1 person

    • thereselinner 26 september, 2016 / 18:33

      Hej Helene! Modellen funkade fint till feedback på blogginlägg med!
      Funderar lite på tankestopp. Jag tänker det mer som ett sätt att modella vid boksamtal för att prata om olika delar i texten inte som ett ord istället för kopplingar. Intressant att vi kan lägga så olika innebörd i ordet. Tack för feedbacken!

      Therese

      Gilla

      • Helene Carlsson 27 september, 2016 / 04:09

        Skillnaden mellan begreppen tankestopp och kopplingar förtydligade du. Tack!

        Gilla

  2. Helene Carlsson 27 september, 2016 / 04:12

    Skillnaden mellan begreppen tankestopp och kopplingar förtydligade du. Tack!

    Gilla

  3. Anne Lundstedt 2 oktober, 2016 / 11:27

    Den här strukturen sammanfogar flera av de aktiviteter jag gör i min klass vid samtal om texter. Genom strukturen kan jag ge eleverna en ännu tydligare bild av vad textsamtal kan innehålla. Ska absolut testas. Åter till Chambers som jag läste under min utbildning för många år sedan.

    Liked by 1 person

    • thereselinner 8 oktober, 2016 / 08:54

      Det är bra med många metoder. Jag hade länge svårt för Chambers modell – till jag gjorde den till min egen. Fastnade först i att han ville undvika frågan varför – vilken jag tycker är väldigt användbar i många sammanhang! Men nu har jag hittat olika former med hans modell som grund och jag gillar den väldigt mycket. Berätta om hur du tycker att det funkar nu i ditt sammanhang Anne,när du testat igen!

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s