Pedagogiska samtal – vilka spår kan man se?

Under hösten har vi haft två bokcirklar igång på vår skola. Den ena boken vi läste var Greppa språket, vilket all personal jobbat med och pratat om på våra arbetslagsmöten. Den andra bokencirkeln har varit för alla som undervisar i F-6 på vår skola. Vi har alla läst Göran Svanelids bok De fem förmågorna för att sedan mötas kring frågeställningar som jag tillsammans med mina förstelärarkollegor har satt ihop. Frågorna har inneburit att titta på sin egen praktik, diskutera olika tankar från boken och dela med sig av det som sker i var och ens klassrum samt funderat över för och nackdelar med The big five som modell. Vi har haft fyra tillfällen tillsammans.

Det har varit väldigt intressanta diskussioner och samtidigt har vi fått titta in i varandras praktiker, fått ta del av lite nya tankar från boken men också kopplat på forskning som handlar om digital läsning. När vi pratade om procedur förmågan passade jag på att visa på vad Maria Rasmusson hade sett i sin avhandling. Jag kopplade även på erfarenheter från mitt klassrum utifrån tankar från avhandlingen.

Genom åren har vi haft många konferenser av olika slag där vi har jobbat med gemensamma uppgifter, pratat bedömning, kunskapskrav och språkutvecklande arbetssätt osv. En svaghet i detta arbetet är att vi allt för sällan har följt upp effekterna av arbetet vi har gjort. När vi har jobbat klart lämnar vi det vi har jobbat med och utgår från att något skett i mötet mellan varandra. Den här gången ville jag inte falla in i mönstret igen. Jag var nyfiken på om man kunde se spår i någons arbete efter de konferenser vi har haft.

När jag mötte en kollega som jobbar tillsammans med elever i förskoleklassen blev jag påmind om mina tankar kring uppföljning. Hon berättade om en stund som gruppen har tillsammans varje dag där de ibland  pratar om vad de har gjort och vad de har lärt sig. Hon berättade att numera hade de samtalen om vad de har jobbat med en kort stund varje dag, istället för då och då, och pratar då om vad de hade lärt sig eller fått träna mer på under dagen. 6-åringarna hade massor att berätta.

IMG_8561IMG_8560

För att det skulle bli synligt för alla d vs elever, lärare och föräldrar hade de nu börjat skriva ner det som sades. Allt lärande samlades i en pärm som ligger tillgänglig för alla som kommer in i klassrummet.

Jag frågade vad det var som gjorde att hon hade börjat jobba med att synliggöra lärandet mer systematiskt. Svaret på det var att när vi hade våra möten fick hon inspiration till att hjälpa eleverna att få syn på vad man har lärt sig, och hon visste att åldern inte spelar någon roll för alla kan sätta ord på sitt lärande om de får chansen.  Vilket blev väldigt tydligt. Den här stunden blev också tillfälle till samtal om att ibland får man jobba väldigt hårt för att lära sig något men ibland går det lättare. Att lära kan innebära att man repetera och ”sätter fast kunskaperna hårdare”. Just insikt om att lära är något som ofta kräver ansträngning är något som vi alla vill att eleverna ska få med sig för att klara de utmaningarna som man möter.

Jag började letade efter fler spår av våra diskussioner och träffade på mina andra kollegor som också jobbar med förskoleklass. De hade blivit inspirerade av en lärare som jobbar med de lite äldre barnen när de pratade om begrepp. Numera samlar de också begrepp i en egen begreppsbok i matematik. Boken kommer fram med jämna mellanrum och varje gång bläddrar barnen igenom den – ”ja, just det! Så hette det! Det kan jag nu!” kan det låta i rummet under tiden.

IMG_8578IMG_8580

Tänk att börja förstå att man kan vara medveten om sitt lärande och att det kan krävas en hel del ansträngning för att klara olika uppgifter. Tänk att få insikten om att jobbet leder till ett resultat.Tänk att tidigt få ta del av ord och begrepp, som kan vara svåra och ta tid att förstå men om ett frö sås i förskoleklassen är sannolikheten väldigt stor att det blommar för fullt efter några år.

Vad mycket de här eleverna kommer att få med sig när de har  insikten om vad det innebär att lära, har exempel på strategier som man kan använda och har mött pedagoger som ser att det är möjligt att jobba så här tillsammans med elever i förskoleklassen. Den handlingen säger något mer än själv orden tycker jag. Det visar på stor tilltro till elevers förmåga oavsett ålder!

Vad är skillnaden före och efter våra pedagogiska möten frågade jag. ”Den stora skillnaden är att det vi har valt att göra har vi valt att göra med en större medvetenhet om vad och varför” blev svaret. Jag tänker att genom att vi blir med medvetna om varför vi gör det vi gör, så blir det kanske färre uppgifter för barnen men uppgifterna är tydligare och mer förankrade i våra mål. När vi dessutom får en bild av varandras arbete och möts för att skapa ett gemensamt språk skapar vi samtidigt en röd tråd för eleverna. De får bättre förutsättningar att förstå skolkoden genom att de får träna så länge och mycket som det kan behövas för att knäcka koden.  Tillsammans ger vi eleverna bra förutsättningar att lyckas nå de mål som finns, som kan vara svåra att nå om man inte får träna förrän det är dags att bedöma arbetet mot kunskapskraven i år 6.

Uppföljning är viktigt. Här kan vi synliggöra att vi själva lär oss av varandra precis som vi många gånger vill att eleverna ska göra. Vi kan också synliggöra det som inte har fungerat och titta med kritiska ögon på det vi har gjort för att lära mer inför nästa tillfälle. Vi lär och utvecklar undervisningen tillsammans – det tror jag gör jobbet både roligare och lättare eftersom man inte är ensam med sina utmaningar och möjligheter!

3 thoughts on “Pedagogiska samtal – vilka spår kan man se?

  1. glomstaskolan 14 februari, 2016 / 09:35

    Tack för en tydlig påminnelse om vikten av uppföljning, uppföljning, uppföljning. Vi funderar hur vi kan bygga in det i grundstrukturen, med barnens lärplatta som självklart nav.

    Liked by 1 person

    • thereselinner 14 februari, 2016 / 10:08

      Tack! Ja, det behövs ständig påminnelse för att genomföra uppföljningar! Ser fram emot att få ta del av det ni kommer fram till för grundstruktur på Glömstaskolan.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s