#pedaläslyft – Varför blir det sommarläsning för mig?

Nu närmar sig terminen sitt slut. På fredag står jag tillsammans med mina elever och sjunger Den blomstertid nu kommer och en massa andra sånger om sommaren. Veckan efter blir det några dagar till i ett ganska tomt skolhus. Sedan är det dags för hängmattan, förhoppningsvis stranden och långa sköna kvällar. Ledig.

Ledig i bemärkelsen – styra mer över den egna tiden. Jag skrev ett blogginlägg om att vara ledig på det sätt som passar mig förra sommaren. Den kom till vid ett tillfälle när diskussionen om att använda sommaren till att läsa pedagogisk litteratur var intensiv och ibland lite hetsk. Jag valde att skriva om mitt sätt att vara ledig. Ledig på så sätt att jag läser den litteratur som jag lagt på hög. Både böcker om lärande och skönlitterära böcker. Allt i en salig blandning. Det är ett högst medvetet val att stoppa in en och annan bok om lärande i högen. Eller ganska många böcker om lärande om jag ska vara helt ärlig. Ett högst medvetet val att stanna upp och reflektera i lugn och ro kring det jag läser.

För några veckor sedan startade #pedaläslyftet efter en kväll på twitter. Jag fanns inte med den kvällen men halkade in i detta väldigt roliga intiativ dagen efter. Läsa bok och avhandling och diskutera dem med kollegor i det utvidgade kollegiet när det passar en själv. Det ska bli fantastiskt roligt! En ny dimension på att läsa skolrellaterad litteratur på sommaren. Läs mer om upplägget här!

Mitt i planeringen av detta läslyft började jag fundera på mitt blogginlägg från förra sommaren och anledningen till att jag skrev det. Jag funderade återigen på varför jag väljer att läsa pedagogisk litteratur under sommaren. Jag fick då syn på vad  Magnus Blixt skrev i ett inlägg om läslyftet på sin blogg:

Men hallå! Ska ni alltså ägna sommarlovet åt att läsa och diskutera böcker om skolan?

Tja, svaret på den frågan är i min värld ganska enkel:

  1.  Vi har inte sommarlov, det är elever som har det. Vi har ferie.

  2. Vi har förtroendearbetstid som vi själva förfogar över; när den görs, var den görs, vad som görs, med vem den görs. 

  3.  Vi väljer själva att delta (och t o m bidra till att försöka styra upp) då vi räknar med att det ger mer kraft och energi än det kostar.

  4.  Ingen – ingen – ska känna att man måste vara med.

  5. Var och en – alla – ska känna att de får vara med, om de vill.

Precis det instämmer jag också i. I min värld är svaret på frågan lika enkel. Var och en gör det man vill och mår bra av. I perioder plockar jag bort sociala medier helt under terminen för jag blir stressad av alla möjligheter och det mår inte jag bra av. Sedan väljer jag att logga in igen när det känns kul igen. Under terminen växer högen med tidningar och böcker som jag vill läsa, då jobbet tar sin tid och koncentration, och det får den göra. Men när sommaren kommer då jag hinner läsa allt jag vill i den högen. Jag gillar skarpt att läsa och tillåta tankarna vandra och riktigt få ta tid på sig att landa. Precis det är svaret på varför det blir sommarläsning för mig i år igen – den här gången tillsammans med många andra!

Längtar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s