360 Nationella prov – är det rimligt?

Insikten slog till hårt när jag stannade upp och räknade efter vad den här terminen innehåller utöver allt som alltid ingår. Det kan inte vara rimligt?

Jag undervisar  i svenska, matte, historia, religion, samhällskunksap och geografi. I år gör jag det i en 6:a vilket innebär att vårterminen från februari till maj handlar om nationella prov. Prov i mängder, som det ska planeras för. De ska genomföras, rättas, sammanställas, kommuniceras med elever och föräldrar samt matas in i statistiken. Prov i tre ämnen med sammanlagt 12 delprov och 30 elever i klassen. Det innebär;

  • 360 nationella prov
  • 90 sammanställningar av proven
  • 30 utvecklingssamtal
  • 360 prov som ska matas in för insamling av statistik

Jag vågar inte ens räkna på vilken tid det här innebär. Men jag kan ganska snabbt konstatera att det är ett kostsamt statistiskt underlag man tar fram. Kostsamt ekonomiskt och faktiskt ur ork och hälsosynpunkt. För under hela den här perioden kan man inte sätta all undervisning på stand by utan det ska också fungera på något sätt. Inte med samma kvalitet och uppföljning, för det är en orimlighet. Vilket i sig är en enorm stress att inse.

För ett år sedan skrev jag ett blogginlägg om mina tankar kring nationella prov. Jag skrev bland annat så här;

När jag började genomföra proven med mina klasser gjorde man proven i år fem. Då tyckte jag att det var ett fantastiskt redskap. Jag fick hjälp att fokusera mot målen, tipsa på sätt att skapa frågor och uppgifter där elevernas kunskaper blev synliga. Det var en hjälp att kunna rätta och bedöma både undervisningen och vilka kunskaper eleverna hade. Det hjälpte mig enormt att utveckla min egen undervisning, min bedömarkompetens och jag fick en chans att synliggöra både för mig och för eleverna vart vi stod just nu och vart vi var på väg.

Att få hjälp med allt detta och inte uppfinna alla hjul själv är något jag har uppskattat. Vetskapen om att proven var genomtänkta och utprovade gjorde att de gav en extra tyngd och hjälp åt att utveckla undervisningen mot målen. Dessutom hade vi den organisationen att jag fick jobba vidare tillsammans med eleverna. Vi kunde jobba med det som vi såg saknades. Det blev ett lärande verktyg.

Nu upplever jag att det framförallt är ett statistiskt underlag. Självklart kan jag använda proven på det sätt jag egentligen vill men tiden räcker inte till. För det är ju inte bara i mina ämnen som varje elev genomför 12 delprov var. De har ytterligare två ämnen där de sammanlagt ska göra 8 prov till. Det tar massor av undervisningstid. Jag skrev också;

Jag har envetet försvarat de nationella proven utifrån tidigare beskrivna argument. När jag vid ett tillfälle hörde våra högt uppsatta skolpolitiker tydligt tala om att det är inte ett lärande redskap för elever och lärare, det är endast ett statistiskt underlag. Då tappade jag lite av orken. Det är många timmar vi lägger av vår tid för att skapa statistiska underlag – jag tror inte det är ett effektivt sätt att höja kvaliteten i svensk skola.

Jag skulle önska att få använda proven, i något mindre omfattning, som ett lärande redskap. Få en utvärdering på undervisningen och fortsätta stöta min bemödarkompetens mot de exempel som finns i anvisningarna. Jag skulle så gärna vilja göra proven tillsammans med eleverna som jag ska få följa ett år till, så att vi kan jobba vidare med luckor tillsammans. Ett lärande redskap – som kan bidra till att lyfta svensk skola.

Nationella prov som ett lärande reskap är ett suveränt hjälpmedel till att jobba mot målen. Jag använder tidigare nationella prov. Genom att jag använder dem i undervisningen har jag tillgång till bra formulerade frågeställningar och dessutom får jag stöd i min bedömning tack vare elevexempel och kommentarer som finns i materialen. Jag utvecklar min kompetens. Det är ett strålande reskap. För det finns nog en tanke till med nationella proven – de leder oss pedagoger mot kunksapskraven i läroplanen. Och den tanken är god tycker jag. Att alla som undervisar får ett stöd så att undervisningen leder till målen och där tror jag nationella proven uppfyller sitt syfte. Därför är jag kluven till central rättning. Men det är klart, är det bara ett statistiskt underlag så är kanske central rättning den bästa lösningen ändå.

För det tar tid, enorm tid att genomföra de nationella proven. 360 delprov att gå igenom och sammanställa och kommunicera. Och när det är gjort är det 30×6 betyg kvar att sätta. Där de nationella proven bara är en del av underlaget, i de ämnen som de finns i. Nu förstår jag varför jag för två år sedan tänkte:

”Jag ska aldrig mer säga att jag har fullt upp om jag inte har en 6:a”

Det är inte rimligt.

5 thoughts on “360 Nationella prov – är det rimligt?

  1. Camilla Sunesson 31 januari, 2015 / 19:35

    Hej Therese! Jag håller med dig fullt ut, det är inte rimligt. Jag har också haft samma inställning som du och försvarat proven. Men nu när vi inte hinner använda dem formativt längre ser jag inte finessen med att de ska vara så omfattande att genomföra och framför allt rätta. Vi pratar mycket på skolan om detta just nu och vi är inne på central rättning för att få mer tid att hinna jobba med vad eleverna behöver. Vi vet ju det ändå utan proven eller hur?!
    Funderar på att be dig komma och prata för oss om det flippade klassrummet , din blogg mm men vi kanske ska ta det till hösten!
    / Camilla Furutå

    Gilla

    • thereselinner 1 februari, 2015 / 09:11

      Hej Camilla!
      Tack för din kommentar! Tänker ni central rättning i Sverige eller i kommunen? Jag kommer gärna till er och pratar om det filppade klassrummet och bloggen om ni vill! Fundera på när det skulle passa bra. I vår, vid uppstart i höst eller senare. Vi kan säkert få till något bra.

      Hör av dig när ni har funderat!
      Hälsningar
      Therese

      Gilla

  2. Camilla Sunesson 3 februari, 2015 / 10:39

    Vi har nog mest pratat central rättning, men det är ingen lätt fråga. Vi är ju vana vid att ha kontroll på det vi gör, hur blir det när vi bara får resultatet tillbaka mm. Såna frågor och andra diskuteras flitigt, säkert hos er med?!
    Vad bra att du vill komma! Jag skulle tro att uppstart vore toppen, men ska höra vidare med kollegorna på AL nästa vecka.
    Hälsningar
    Camilla

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s