Ett gemensamt språk

En viktig pusselbit i mitt klassrum är att vi skapar ett gemensamt språk. Ett språk om det vi gör och som alla har samma förståelse för. Vi pratar till exempel om förklara och förtydliga i texter, strategier i matematik och två stjärnor och en önskan i responsarbete. Vi pratar om att angripa problem och använder en bild av ett berg som gemensam referenspunkt. Ska man ta sig till toppen behöver man en strategi osv. Det här gör att det byggs broar för förståelse.

Det behövs mellan oss lärare också tänker jag. Ett språk där ord och begrepp har en innebörd som man kan relatera till. Allt för att vi ska kunna prata om det som är god undervisning och vilka delar som behövs i undervisningen för att eleverna ska ges förutsättningar att nå målen.

Under de senaste åren har allt fler sådana möjligheter skapats. Idag pratar vi om läsfixare, språkutvecklande arbetssätt, The big five, bedömning för lärande/formativ bedömning, entreprenöriellt lärande och flippat klassrum. Och allt fler kan relatera till vad det innebär.

Det gör att vi får en gemensam grund att stå på. Ett gemensamt språk att mötas kring. Det skulle kunna liknas vid en tärning där varje sida representerar ett perspektiv på undervisning och lärande. De olika delarna kan ses som metoder för undervisning. Men de skulle också kunna ses som pusselbitar i den komplexa helhet som undervisning är.

Jag har haft svårt att formulera min praktiska teori, det jag gör i klassrummet och varför jag gör det till andra genom åren. Det tror jag beror på att det är så många delar som samspelar och det är ett komplext samspel, och jag har inte haft ord som varit vedertagna begrepp på det jag gjort. För i min praktik är allt så sammanvävt. Jag vill se det som en helhet där olika delar samspelar och bygger en god undervisning. När jag för ett antal år sedan började läsa igen så insåg jag att det fanns forskning och därmed ord och begrepp som beskrev det jag hade upptäckt i klassrummet. Att framåt syftade och specificerad respons gav bra utveckling för lärande till exempel. Formativ bedömning satte ord på det.
När vi började jobba med lgr 11 som referensskola och hade synpunkter på den så insåg jag att det fanns många beröringspunkter mellan ämnena. När jag mötte The big 5 var det en stor hjälp att jobba med det för att uttrycka och kommunicera det jag hade sett spår av. Både tillsammans med elever, kollegor och föräldrar. Plötsligt fanns det ord att använda och mötas kring tack vare Göran Svanelids arbete.
Arbetet med Lgr 11 gjorde att jag insåg att jag behövde förändra min undervisning ordentligt, framförallt i svenska, om mina elever skulle ha någon möjlighet att nå målen. Där startade en resa mot skrivutveckling tillsammans med en forskare. Efter mycket arbete med texttyper och då framförallt argumenterande texter där det fanns ord att använda för att skapa ett gemensamt språk med eleverna ledde det vidare till ett behov att fördjupa mig i lässtrategier. Jag hittade Westlund, Liedberg och flera andra som skrivit om lässtrategier. Tillsammans blev det en grund för olika lässtrategier jag kunde använda. Och ganska snart såg jag läsfixare överallt på sociala medier. De var tydliga bilder på det jag tidigare tagit del av. Det gjorde det ännu lättare att prata om lässtrategier för att så många fler pratade samma språk. Ett gemensamt språk skapades. Ett språk som kan kan användas tillsammans med kollegor men också tillsammans med elever och föräldrar.

Jag kan se en enorm vinst i det här för det skapar ett professionellt språk som vi så väl behöver. Jag är bara en av tusentals lärare som säkerligen gjort och skaffat sig precis samma erfarenheter i sitt eget klassrum som jag beskrivit ovan.

Mitt stora dilemma har varit och kan ibland fortfarande vara att kommunicera det. För när jag tänker undervisning så samspelar alla dessa delar och några till! Teorier om lärande som finns som stabil grund, hur entreprenöriella förmågor lyfts och får utrymme, att skapa ett lärande klassrumsklimat där vi alla – elever och jag är delaktiga och ansvariga och sist men inte minst de digitala redskapen och tankar kring det. Jag har svårt att plocka ut en del. Därför är jag full av beundran för människor som fixar det. Som kan beskriva sitt klassrum utifrån läsfixare, språkutvecklande arbetssätt eller flippat klassrum.  De utgår från ett område och beskriver sin undervisning utifrån den. Jag tycker att jag kan se att de har med många av pusselbitarna jag har beskrivit men med olika utgångspunkter.

Där är den stora vinsten i att sharing is caring är så stort och självklart i det utvidgade kollegiet. Det leder till inspiration men i mitt fall också mycket reflektion. reflektion kring delar och helhet.

Jag hamnade i en intressant disk på twitter på temat.

20140728-210522-75922050.jpg

Jag tror att det är väldigt viktigt att de olika delarna som sedan kan bygga en god undervisning lyfts fram så att allt fler får ta del och inspireras. Men jag tror också det är viktigt att man lyfter diskussionen till att se helheten. Det är annars lätt att en metod blir den enda metoden och lösningen på allt. Så enkelt är det nog inte, tyvärr.

Jag tror att när vi nu har börjat bygga ett professionellt och gemensamt språk så kan vi prata om god undervisning som Anna Kaya var inne på. För det är nog dags att fördjupa diskussionen för att utveckla undervisningen vidare. Och prata om god undervisning. För det är dit vi alla väl vill nå?

Ett gemensamt språk kring vår profession gör att vi har lättare att mötas tänker jag. Kan vi mötas kan vi också lära av varandra. Och då är lärandet i fokus! Min utmaning blir att fortsätta sätta ord på den komplexa verksamhet som undervisning är. Jag vill inte släppa taget om den helhet jag ser som viktig och nödvändig i mitt klassrum. Jag ska däremot försöka bli bättre på att sätta ord på komplexiteten. För att lärandet ska hamna i fokus behöver jag alla pusselbitarna som hjälper mig att skapa en god undervisning.

Jag hoppas att vi kan hjälpas åt med att växla perspektiv mellan helhet och delar för att på så sätt inspirera varandra till att utveckla vår undervisning – ytterligare!

 

2 thoughts on “Ett gemensamt språk

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s